Utbudet av bra, täckande vägkartor som innehåller information om vägarnas lutningar är idag begränsat. Att skapa sådana kartor är också dyrt, då det kräver både arbetskraft och dyr utrustning. Tack vare en ny algoritm är det dock nu möjligt att skatta lutningen på en väg endast genom användandet av en enkel GPS-enhet och redan existerande sensorer i tunga lastbilar. Genom att kombinera flera sådana mätningar för samma väg är det möjligt att få en bra skattning av vägens lutning.I detta arbete har ett system för att skapa vägkartor med lutning både implementerats och utvärderats. Resultaten visar att det är möjligt att skapa vägprofiler med lutningsinformation genom att använda redan tillgängliga sensorer.

Inledning Drömlekmiljö, vad är din drömlekmiljö? Om du fick använda all fantasi, om du vore barn, hur skulle din drömlekmiljö se ut då? Hur kan en skolgård gestaltas med utgångspunkt från drömlekmiljön? Jag upplever att lekredskap, framförallt klätterställningar många gånger placeras ut med de vuxnas ambitioner att tillgodose barnens behov av lek och utveckling. Dyra prefabricerade lekutrustningar står idag på nästan alla lekplatser, skolgårdar och förskolegårdar. Min reflektion är att dessa redskap inte är tillräckligt intressanta och inspirerande för barnen. Jag skulle vilja ifrågasätta den prefabricerade klätterställningens betydelse och i stället lyfta fram leken och dess betydelse för barnens utveckling som något viktigt att utgå från vid skapande av en intressant och inspirerande miljö för barn. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka hur en skolgård kan gestaltas som inspirerar till lek och möjliggör utveckling.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsättningar. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i både tillfredsställelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundläggande, att tid var viktig för att nå förståelse, att vilja skapa en god atmosfär samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala språket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsställelse när patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlättade ömsesidig förståelse.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område.

Jag har deltagit i skapandet av en 10 minuter lång kortfilm som heter Kylan. Det huvudsakliga arbetet har bestått av compositing, då man har kombinerat live footage-material med renderade 3d-element. Jag har använt mig av mina erfarenheter för att besvara min frågeställning: ?Hur kan man gå tillväga när man skapar en film med kombinerad live footage och renderade 3d-element??Vilka är de visuella byggstenarna när man matchar renderad 3d och live footage, och hur arbetar man med dessa i compositingprogram?Arbetet är utfört under min tid på Despot Film, som ett litet filmproduktionsföretag. Projektet, Kylan, är ett pilotprojekt.

Travellers på Irland är ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkännande som etnisk minoritet. Varför irländska regeringen ännu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 åren som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp.

Målet med denna studie var att skapa förståelse för hur barn lär sig ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll om en mjölbagges livscykel, när den naturvetenskapliga aktiviteten integreras med estetik. De generella frågorna var: Hur uttrycker barnen sin förståelse under lärandeprocessen om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll med estetiska uttrycksformer? Hur visar barnen sin förståelse om naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Hur påverkar barnens känslor lärande om ett naturvetenskapligt kunskapsinnehåll? Studien genomfördes som en observationsstudie med datainsamling genom deltagande observation. Analysmetoden genomfördes som innehållsanalys. Insamlad data bestod av ljud- och videoinspelning av barn (4-5 år) i för-skolan Spira.

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle.

Detta examensarbete innefattar Montessoripedagogikens skapande och utveckling samt en beskrivning av Montessorimaterielen men även förtydligande av begreppet genus kopplat till förskolan. Syfte med detta arbete är att ur ett genusperspektiv beskriva Montessorimaterielens användande under arbetspassen på en Montessoriförskola. De empiriska undersökningarna utfördes under fem veckor på en avdelning med 21 barn i åldrarna 3-5 år. Tre pedagoger har även ingått som informatörer i undersökningen. Metoderna som användes var strukturerade intervjuer och observationer.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, modus och genre..

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Skapande arbete, samarbete och lek är viktiga delar i det aktiva lärandet och ingår i skolans uppdrag. Kamratbanor är ett sätt att arbeta utifrån elevernas olika förmågor med samarbete som utgångspunkt. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna upplever att arbete med kamratbanor kan vara ett verktyg för att förbättra delaktighet och samarbete samt hur fysisk aktivitet kombinerat med naturupplevelser upplevs som alternativ till mer traditionell undervisning. Undersökningen var en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och gjordes med intervjuer och observationer som registrerades löpande under de aktuella momenten. Intervjuerna skedde i samtalsform.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur pedagoger ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta påverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien är att utröna pedagogers inställning till bildämnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att påvisa hur detta i förlängningen påverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fått genom framförallt intervjuer med förskollärare inom förskola och skola, samt enkäter. Mina frågeställningar lyder: Hur pedagogen ser på sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser på sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt använder sig av det så kallade fria skapandet när de planerar och utför bildaktiviteter.