Sökresultat:
14153 Uppsatser om Skapa 3D-miljöer - Sida 51 av 944
GrÀnssnittsutveckling till Creative Media Concept
Hur ska ett anvÀndargrÀnssnitt utformas för att det ska vara lÀtt att anvÀnda i stressade situationer? Hur skapas ett program som uttrycker professionalitet och samtidigt enkelhet? Dessa frÄgor och mÄnga fler uppkom vid starten av arbetet med grÀnssnittsdesignen till programmet CMC (Creative Media Concept).HuvudpoÀngen med CMC Àr att anvÀndaren pÄ mindre Àn en minut ska kunna presentera t.ex. en företagspresentation. Eftersom CMC endast varit en idé i tankarna tills nu, sÄ har mÄlet med detta projekt varit att utveckla idén och skapa en grÀnssnittsprototyp Ät företaget Cascade Creative Media i LuleÄ. För att uppnÄ detta sÄ har en enkÀtundersökning och teoristudier utförts, detta har sedan legat till grund för de olika idéer som tagits fram.
FörutsÀttningar att skapa musik i grundskolan
Uppsatsen beskriver tre musiklÀrares syn pÄ förutsÀttningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försÀtts med öppna huvudfrÄgor och följdfrÄgor för att stimulera informanterna till att ge mÄlande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har Àven i en enkÀt angivit vilken musiklÀrarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter pÄ respektive skola. För att fÄ inblick i musikskapandets förutsÀttningar i grundskolan, har jag Àven studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.
Deco Retro : Designprocessen för att skapa ett varumÀrke
Denna rapport redogör för skapandet av varumÀrket Deco Retro. Samt den tillhörandedesignprocessen för att skapa en visuell identitet och profil för varumÀrket. VarumÀrketDeco Retro togs fram som ett undervarumÀrke till Kitsch Sweden AB som behövde ettvarumÀrke som passade deras nuvarande och framtida produkter. Deco Retro ska bidra meden stÀrkt identitet och vÀrde för de produkter som ska sÀljas under varumÀrket. Designarbetetkring varumÀrket strÀvade framförallt efter att kommunicera den idé, identitet och de vÀrdensom under projektet tagits fram för varumÀrket, samtidigt som det ska ha bidragit med enestetiskt tilltalande grafisk design.
Hultsfreed Hayride : En studie i hur en mindre festival kan utvecklas och stÀrka sitt varumÀrke
Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.
Yrkesidentitet - att skapa och utveckla
Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lÀrare Àr ett mÄngfacetterat yrke med förvÀntningar och krav frÄn mÄnga hÄll. MÄnga lÀrare, framförallt nyexaminerade, kÀnner sig osÀkra och behöver stöd och rÄd. Denna uppsats studerar lÀraryrket utifrÄn perspektivet yrkesidentitet. Centrala frÄgestÀllningar Àr: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestÄ av? Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar.
Sk?despelarens laboratorium
Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r
en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I
detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge
mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska
gestaltning och ta mig an nya utmaningar.
Sociala medier i organisationer - Utmaningar och möjligheter för organisationer genom kundrelationer i sociala medier
Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier för att upprÀtthÄlla och skapa nya relationer. Det har medfört att Àven organisationer och företag börjat se möjligheter med att vara nÀrvarande i de sociala medierna. Studien syftar till att identifiera de frÀmsta utmaningar och möjligheter för organisationer aktiva i de sociala medierna nÀr det gÀller kundrelationer. VÄrt empiriska material har inhÀmtats via kvalitativa djupintervjuer med stöd frÄn en enkÀtundersökning med huvudsakligt syfte att generera idéer och frÄgestÀllningar. Intervjuerna genomfördes med flera olika respondenter ansvariga för sitt företags medverkan i de sociala medierna.
LÀnk till lÀrande : - en studie om mentorers uppfattningar av mentorsuppdraget
Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om mentorer i lÀrarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrÄn fenomenografisk metod. Syftet för studien Àr att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förstÄelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lÀrarutbildningen. Studiens resultat Àr de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lÀrande, betydelse genom lÀnkat lÀrande och villkor för lÀrande. Mentor bidrar i detta sammanhang som lÀnk till lÀrande och möjliggör utveckling och lÀrande mellan institutioner och aktörer. Det lÀnkade lÀrandet Àr en förutsÀttning för det egna lÀrandet och villkor för lÀrande.Mentors fasta koppling bÄde till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.
Sulfidmineral i Salatrakten : med en introduktion i opakmikroskopi
Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.
FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion
Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas.
VarumÀrkeskapitalsbyggande inom livsmedelsbranschen - En studie ur ett företagsperspektiv
I takt med att kvaliteten pÄ EMV stiger, samt att allt fler lÄgprisaktörer etablerar sig pÄ den svenska livsmedelsmarknaden, hÄrdnar konkurrensen. För att stÄ sig i denna hÄrdnande konkurrens krÀvs det att man skapar ett starkt varumÀrkeskapital. NÄgon modell för hur man skapar varumÀrkeskapital inom livsmedelsbranschen finns dock inte idag och framför allt inte relaterat till den svenska marknaden. Uppsatsens syfte har dÀrför varit att genom en kombinerat explorativ och beskrivande undersökning utveckla befintliga modeller med en mer detaljerad begreppsbild över hur svenska företag inom livsmedelsbranschen skapar varumÀrkeskapital. Det har visat sig att man framför allt satsar pÄ att förmedla produkternas funktionella egenskaper snarare Àn att skapa en image.
Interagerbara utstÀllningar : AnvÀndargrÀnssnitt och social interaktion
Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.
Visuell kommunikation: en studie kring hur ett företag kan förmedla sin identitet visuellt och hur en sÄdan arbetsprocess kan se ut
Vi undrade hur arbetsprocessen för att översÀtta ett företags identitet till en grafisk identitet sÄg ut och vad som krÀvdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades pÄ litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen sÄg ut.
Utveckling av en adapter till en öppen energiplattform
MÄlet med denna studie Àr att utveckla en adapterprototyp mot en öppen energiplattform
och dokumentera utvecklingsprocessen. Fokus ligger pÄ att integrera
Philips Hue, ett system för styra trÄdlösa lampor mot plattformen Elis (Mobile services
for energy e ciency in existing buildings). Inom en begrÀnsad tidsram sÄ ska
vi sÀtta oss in i tvÄ frÀmmande system till en sÄdan grad att vi kan skapa kommunikationen
mellan dem. Inledningsvis krÀvs det att vi lÀser dokumentation och att vi
jobbar fram en arbetsplan. Vidare kommer vi lösa den adaption som krÀvs för att
vÀrden mellan det tvÄ systemen överensstÀmmer och fungerar.
Automatiserad optimering av kantfrÀsning
MÄlet med detta examensarbete var att skapa ett program som ska detektera kanterna pÄ brÀdor med en smart senor för att optimera frÀslinjerna, vilket senare kommer att leda till minskat virkesspill. Men för att detta ska gÄ att göra krÀvs det att den smarta sensorn genomgÄr en kalibrering för att bl.a. omvandla mÀtpunkter till mm. I samband med kalibreringen behöver en utgÄngsposition bestÀmmas för att kunna sÀkerhetsstÀlla att frÀslinjerna hamnar rÀtt. Programmet ska Àven ha ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt för att underlÀtta Àndringar av instÀllningar och för att kunna beskÄda brÀdan i en topografisk bild baserad pÄ höjddata frÄn den smarta sensorn.