I och med att konkurrensen har ökat på marknaden har även reklamen och försök till påverkan från företagen ökat. På grund av att konsumenter överöses med massreklam, har det lett till att det har blivit svårare att övertyga konsumenterna om företagets produkter och image. Efter en företagskris kan det därför vara svårt att vinna tillbaka kundförtroendet. Uppsatsen belyser problemet hur ett företag skall marknadsföra sig efter en kris för att återupprätta sin image. Skandia har nyligen genomgått en krisperiod och syftet med undersökningen var att undersöka just vilka åtgärder Skandia vidtagit efter krisen gentemot sina kunder och allmänheten.

Då det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgångar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om våra undersökningsföretag skulle kunna förbättra sin hantering av IK genom att tillämpa de modeller som finns på området. De modeller vi valt att titta närmare på är Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller användes i dessa företag då undersökningen gjordes. Vi har funnit att två av de fyra undersökta företagen har bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig någon av dessa modeller..

Syftet med arbetet är att försöka förstå hur sociala och strukturella villkor påverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begå ekonomisk brottslighet. De frågeställningar jag önskat få svar på är:Hur kan ett ekonomiskt förtroende användas för att begå ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka återfinns i Skandiafallet och muthärvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de åtalades berättelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthärvan inom Göteborgs kommun?Då målet med arbetet hela tiden bestått av att få en större förståelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att därefter ha möjlighet att jämföra likheter och skillnader mellan informanterna. Därmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjälp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frågor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som är centralt för att kunna begå den här typen av brott. Dessa förutsättningar synes vara ett genomgående tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Corporate Social Responsibility (CSR) är företags arbete med samhälls-, ekonomiskt, miljö- och socialt ansvar. Självklart ska företag vara lönsamma, men det viktiga inom CSR-arbete är att företaget ska tjäna sina pengar på rätt sätt. I denna undersökning har vi endast tittat på CSR-arbete med fokus på samhällsansvar. Tidigare gjorda undersökningar visar att anställda som engagerar sig i samhällsfrågor är mer lojala mot sin arbetsgivare. Studier styrker också att det uppstår ytterligare positiva effekter då företag låter sina anställda utföra volontärarbete under betald arbetstid.

Background: Mergers and acquisitions have evolved from initially almost exclusively having been an American phenomenon, to becoming a common occurrence throughout the world. Companies though, are not defenseless against hostile bids, but must take many factors into account when selecting defense measures. Purpose: This paper aims to enhance the understanding of acquisitions through hostile bids on the companies studied. More specifically, this study aims to create a deeper understanding in how Scania and Skandia have chosen their defense measures, or could have chosen, before and during their hostile bidding processes with specific concern for their strategic credibility. Method: This paper is based on two companies listed on the Stockholm Stock Exchange exposed to hostile takeover attempts in a similar time period.

Livförsäkringsbranschen har åsamkats bristande förtroende från deras försäkringstagare och samhället i stort de senaste åren. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstår. Anledningen till att denna problematik är viktig att belysa är att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försäkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieägare. Den 1 juli 2004 infördes en lagändring som innebär att livbolagens styrelse ska fastställa riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats ämnar undersöka och öka förståelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen är utformade i livbolagen för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken.

Det Intellektuella kapitalet (IC) är en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsområdet och består av ett företags human- och strukturkapital, även kallat immateriella tillgångar. Genombrottet kring IC kom 1995 då Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gången i världen redovisade IC som ett tillägg i sin årsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nås ut till samhället via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill säga en relativt övergående innovation. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmän svensk press.

Konkurrensen bland företag i dagens samhälle har ökat på grund av den ständigt växande marknaden och dess globala räckvidd. Företaget Toyota är känt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har även tjänstesektorn börjat tillämpa lean. Lean är ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssätt, en metod eller också som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean är att minska slöseri och öka kundnöjdheten.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.