Sökresultat:
927 Uppsatser om Skador pć hus - Sida 58 av 62
Modellbyggnad och simulering av Kiln styrning
Projektet i denna rapport har fokuserat pĂ„ positionering av bĂ€rhjulen till Kiln i Kiruna pĂ„ LKAB. Kiln Ă€r en roterande ugn dĂ€r pelletskulorna sintras, vilket Ă€r ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bĂ€rhjulen manuellt genom att snedstĂ€llas mot Kiln eller att centrum pĂ„ bĂ€rhjulen förflyttas till/ frĂ„n Kiln.Arbetet som Ă€r beskrivet i denna rapport Ă€r tĂ€nkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bĂ€rhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslĂ€ngden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Ăven innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nĂ€mnda fördelar uppnĂ„s, dĂ„ detta arbete Ă€ven skall fungera som ett stöd för underhĂ„llet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.
Hur Älder och osteoartrit pÄverkar aggrekanomsÀttningen i artikulÀra brosket hos hÀst
HÀlta orsakat av osteoartrit (OA) Àr ett vanligt problem hos vÄra hÀstar. Vid OA ses
broskdegeneration, benskleros, synovit och osteofyter. Nedbrytning av brosk ger ett försÀmrat
brosk som Àr mer kÀnsligt för belastning.
Synovialleden Àr uppbyggd av mÄnga unika strukturer med specifika funktioner. Ledens
huvudfunktioner Àr att möjliggöra rörlighet och att fördela det tryck som uppstÄr vid
belastning. Ledkapseln omsluter hela leden och bestÄr av 2 lager, ett inre synovialmembran
(ledhinna) och en yttre fibrös kapsel.
En bomlös sadel med tryckavlastande egenskaper
Rapporten innehÄller redovisningen av examensarbetet utfört under vÄrterminen 2011 i kurs KPP301. Arbetet koncentrerades kring konceptframtagningen av en bomlös sadel med hÀnsyn till uppdragsgivarens, Linda Persson, önskemÄl. Uppdragsgivaren driver enskild firma Equra och möter i sitt dagliga arbete skadade hÀstar. De flesta skador som hÀstar lider av Àr orsakade av dÄligt anpassade traditionella sadlar som i sin konstruktion har en hÄrd och oelastisk bom. Den nya sadeln skulle vara utan den problematiska bommen men garantera lika bra tryckfördelning och stöd.
TillstÄndsbedömning av bergslÀnter: metodbeskrivning och praktikfall
Stora delar av Nord-Norge prÀglas av bergslandskap. DÄ vÀgar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslÀnter. Krav pÄ utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var sjÀlva vÀgen det viktigaste, och hÀnsyn till utformning och förstÀrkning av slÀnterna lades det lite vikt pÄ. Huvudregeln var att slÀnterna skrotades under anlÀggningstiden samt bultar och nÀt anvÀndes sporadiskt.
TillstÄndsbedömning av bergslÀnter: metodbeskrivning och praktikfall
Stora delar av Nord-Norge prÀglas av bergslandskap. DÄ vÀgar byggs i denna
landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslÀnter. Krav pÄ
utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var sjÀlva
vÀgen det viktigaste, och hÀnsyn till utformning och förstÀrkning av
slÀnterna lades det lite vikt pÄ. Huvudregeln var att slÀnterna skrotades
under anlÀggningstiden samt bultar och nÀt anvÀndes sporadiskt.
Skogsskador i Sverige: vilka Àr de vanligaste skogsskadorna samt fakta om Àlgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mÀtmetoder och ÄtgÀrder
Skogen Àr en förnyelsebar naturresurs om den sköts pÄ rÀtt sÀtt. VÀsentligast för ett hÄllbart skogsbruk Àr att avverkningen Àr i balans med ÄtervÀxten. Detta innebÀr att det endast finns en begrÀnsad mÀngd virke för skogsindustrin att tillgÄ. För att den avverkade skogen skall hÄlla sÄ hög kvalitet som möjligt Àr det viktigt att den vÀxande skogen inte skadas. Den vÀxande ungskogen pÄverkas inte bara av skogsskötselÄtgÀrder i olika varianter, utan Àven av mer svÄrpÄverkade faktorer som exempelvis klimatförÀndringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.
Stabilisering av sulfidjord med flygaska och cement
Sulfidjord bestÄr av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehÄller höga
halter av jÀrnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt
material. I Sverige förekommer den i ett brett strÄk lÀngs Norrlandskusten
frÄn GÀvle i söder till Haparanda i norr. DÄ sulfidjord kommer i kontakt
med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vÀtejoner och
metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva
effekter. Urlakning av dessa Àmnen kan orsaka skador hos vÀxter och djur
och medföra hÀlsoproblem hos mÀnniskor.
Vid byggande pÄ och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och
kostnadsskÀl, grÀva bort sulfidjorden utan istÀllet nyttja den som
undergrund.
Att se men inte höra : Ett eye-trackerbaserat hörseltest för spÀdbarn
En hörselnedsÀttning Àr en kommunikationsstörning som starkt pÄverkar en bebis utveckling pÄ mÄnga omrÄden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan pÄ BB, för att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegrÀnsningar angÄende hörselnedsÀttningens grad och frekvensberoende. NÀr bebisar Àr ett halvÄr gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) anvÀndas för att utreda hörselnedsÀttningen. Metoden baseras pÄ att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vÀnder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med kÀnt frekvensinnehÄll och kÀnd ljudtrycksnivÄ.
Farliga Àmnen i Norrbottens lÀn: En förstudie om förekomst och förmÄga
Denna rapport Àr en bestÀllning av den regionala samordningsfunktion som finns i lÀnet kring farliga Àmnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga Àmnen pÄ fasta industrianlÀggningar, pÄ vÀg och jÀrnvÀg samt kommunal rÀddningstjÀnsts och övriga berörda myndigheters förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen inom Norrbottens lÀn.I dagens samhÀlle lagras, hanteras och transporteras Àmnen med farliga egenskaper rutinmÀssigt i stora mÀngder. Farliga Àmnen transporteras pÄ vÀg, jÀrnvÀg, till sjöss och i luften. PÄ land stÄr vÀgtransporterna för den största mÀngden farligt gods. Allvarliga hÀndelser med farliga Àmnen Àr ovanliga men intrÀffar varje Är i Sverige.
SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada
SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.
Rotröta i Sverige enligt Riksskogstaxeringen : en beskrivning och modellering av rötförekomst hos gran och björk
Rotröta i trĂ€d medför stora Ă„rliga skador och dĂ€rmed kostnader för det svenska skogsbruÂket. Siffror som brukar nĂ€mnas i sammanhanget Ă€r 500-1000 Mkr/Ă„r. Exempel pĂ„ orsaker
till dessa kostnader Àr nedklassning av virke, tillvÀxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda
avverkningar och ökade stormfÀllningar.
Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk
fördelat pÄ ett antal stÄndorts-, bestÄnds- och trÀdvariabler. Resultaten redovisades för
hela landet och uppdelat pÄ regioner.
Persisterande ductus arteriosus hos hund
Ductus arteriosus (DA) Àr en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla dÀggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, dÄ gasutbyte sker över placenta och lungorna endast krÀver en liten mÀngd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och dÀrefter sker en fysiologisk degeneration i kÀrlvÀggen, vilket resulterar i en stÀngning och tillbakabildning av shunten. Processen Àr normalt avslutad inom en mÄnad och DA har dÄ omvandlats till ett ligament.
Persisterande ductus arteriosus (PDA), som Àr en av de vanligaste medfödda kardiovaskulÀra defekterna hos hundar, utvecklas i de fall dÄ stÀngningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund Àr en Àrftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.
Toxoplasma gondii : olika genotypers förekomst vid klinisk sjukdom
Toxoplasma gondii Àr en intracellulÀr, zoonotisk parasit med förmÄgan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvÀrd. Parasiten finns spridd hos mÀnniskor och djur över hela vÀrlden. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.
Skyddsjakt pÄ björn: statens reglering av björnstammen
Antalet björnar i landet har under drygt 20 Är konstant ökat, bara under
Ären 1996-2004 ökade björnstammens tillvÀxttakt med 44 %. En tillvÀxt som
invÄnarna i de björnrika lÀnen fÄtt kÀnna av dÄ björnen har nÀrmat sig
mÀnniskan allt mer. Syftet med uppatsen Àr dÀrför att beskriva grunderna
för svensk jaktpolitik och viltskadeersÀttning med avseende pÄ björn, samt
aktörernas (riksdagsmÀn, bofasta, jÀgareförbundet, lantbrukarnas
riksförbund och vÀrldsnaturfonden) instÀllning till skyddsjakt pÄ den
vÀxande björnstammen. För att besvara syftet har jag anvÀnt följande
frÄgestÀllningar: PÄ vad grundar sig skyddsjakten av björn? Vad krÀvs för
att erhÄlla viltskadeersÀttning? Vilken syn har aktörerna pÄ den rÄdande
rovdjurspolitiken? Vilken Äsikt har aktörerna om jaktlagstiftningens
utformning?
RÀtten att fÄ utfÀrda skyddsjakt baseras pÄ EU:s art och habitatdirektiv,
vilket godkÀnner skyddsjakt dÄ det inte finns nÄgon annan lÀmplig lösning
pÄ ett björnproblem.
TjÀnsteleverantörers ansvar för medhjÀlp till upphovsrÀttsintrÄng
Den snabba utvecklingen av Internet och P2P teknologi har haft en djupgĂ„ende inverkan pĂ„ vĂ„rt sĂ€tt att hantera information. Idag kan i princip vem som helst, med tillgĂ„ng till en dator och Internetanslutning, snabbt och utan kvalitetsförsĂ€mring, överföra och tillgĂ€ngliggöra stora mĂ€ngder med information via P2P nĂ€tverk. Detta har medfört bĂ„de fördelar och problem; Fördelen ligger sjĂ€lvfallet i att P2P teknologin har möjliggjort helt nya former för utnyttjande och spridning av information. Samtidigt har möjligheten, att snabbt distribuera och kopiera information över Internet, gett upphov till en omfattande piratkopiering. Ăven om P2P teknologin i sig inte Ă€r olaglig anvĂ€nds tekniken ofta av fildelare för att sprida upphovsrĂ€ttsligt skyddat material utan rĂ€ttighetshavarnas tillstĂ„nd.