InledningTriathlon är en uthållighetsidrott där momenten simning, cykel och löpning utförs i en följd. Svensk triathlon har vuxit beträffande antal utövare och tävlingar sedan år 2005.Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka hur de tidigare outforskade svenska triathleter är fördelade beträffande kön, ålder och huvudsaklig tävlingsdistans, samt vilka skador som förekommerHur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor som tränar/tävlar mot viss distans?Hur ser fördelningen ut mellan olika kategorier av erfarenhet (år av idrottsutövande) mellan dem som tränar/tävlar mot viss distans?Hur är prevalensen för olika skador och hur ser skadepanoramat ut?Hur är prevalensen för skadeproblematik i förhållande till huvudsaklig tävlingsdistans?MetodEn enkätundersökning baserad på tidigare internationell forskning bestående av tolv flervalsfrågor skapades beträffande den svenske triathletens bakgrund, erfarenheter, tränings- och/eller tävlingsdistans och skadeproblematik. Totalt inkom 614 varav 564 (92 %) kompletta svar. Studiens resultat visar på att triathleter som tränar och/eller tävlar i sprintdistans är de som är mest skadefria (30 %).

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka smink påverkar kontaktlinsen och ögast främre segment vid bärande av mjuka korttidsslinser.Metod: De medverkande fick använda smink en vecka och vara utan smink en vecka. Efter varje testperiod noterades eventuella beläggningar och skador på linserna och vanliga ögonkomplikationer graderades. Inför varje testperiod fick deltagarna vara utan linser från och med kvällen innan och de fick ett nytt par linser och ett nytt linsetui.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna gällande ögonkomplikationerna, förutom vid palpebral konjunktival ojämnhet som visade sig ha ett högre medelvärde efter sminkperioden jämfört med  den sminkfria perioden.  En lins hade skador efter den osminkade perioden och en lins hade skador efter sminkperioden. Beläggningar återfanns i större utsträckning efter smink-veckan, men skillnaden var inte statistisk signifikant.  Slutsats:Studien visar på att smink inte påverkar kontaktlinsen eller ögat, förutom palpebrala konjunktiva, negativt efter en vecka sminkanvändning..

Hos framförallt galopphästar är skador på den ytliga böjsenan vanligt förekommande. Den ytliga böjsenan är en energibevarande elastisk struktur som utsätts för stor mekanisk belastning vid hög fart. För att klara av detta behöver den vara både stark och elastisk, egenskaper som står i konflikt med varandra. En starkare sena får sämre elastiska egenskaper vilket gör energiåtgången större. Säkerhetsmarginalen för vad senan utsätts för in vivo och maximalt klarar av in vitro tycks vara liten, något som delvis kan förklara den höga skadefrekvensen.Patogenesen är inte helt klarlagd men ruptur av den ytliga böjsenan verkar föregås av degeneration.

?Nästa generations ryggskydd? är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

?Nästa generations ryggskydd? är ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren är Stefan Ytterborn på POC Sweden i Stockholm.POC är ett företag som satsar på att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidåkare för att förhindra allvarliga skador. Då utrustningen och åkstilen ständigt blir mer extrem måste även skyddsutrustningen utvecklas för att ge så bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gått ut på att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidåkning. Denna problemformulering har varit väldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

Kanturgrävning är en förstärkningsmetod som används för att förstärka vägar med skador på endast en sida av vägen. Då endast den skadade sidan förstärks är åtgången på material och arbete mindre, detta gör det möjligt att spara pengar jämfört med en traditionell urgrävning av hela vägen. Detta examensarbete initierades av Vägverket och syftar till att utreda varför kanturgrävningar har skiftande resultat. Målet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar resultatet vid förstärkning med kanturgrävning samt ge förslag och rekommendationer inför användandet av kanturgrävning. Som underlag för detta arbete genomfördes inventering och provtagning på 6 objekt i närheten av Luleå.

Syftet med denna studie är dels att jämföra användningen av allmänspråkliga ochfackspråkliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya målgruppen då man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmänspråkliga namn på både engelska och svenska. Av jämförelsen framgår det attproblem som kan uppstå beror dels på de latinbaserade termernas status, dels på renaöversättningsproblem, såsom falska vänner. Exempelvis är löparknä och runnersknee inte överhuvudtaget besläktade skador, medan däremot hälsporre och heelspurär relaterade till varandra, även om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, då två av dem ärbaserade på amerikanska studier och den tredje är en fristående artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva när man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jämförelserna på att typ av artikel, informationsgradoch relevans är de faktorer som spelat in vid översättningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats på studier verkar i högre grad ha behållit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i fråga, tycksdra mer åt det allmänspråkliga hållet..

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Skador i idrottssammanhang är en av de mest förekommande anledningarna för uppsökande av akutsjukvård. Knä- och fotledsskador är de två vanligaste idrottsskadorna. Att behandla idrottsskador är ofta kostsamt och tidskrävande. En längre tids bortavaro från idrott är en stor psykosocial faktor och för en professionell idrottsutövare kan det resultera i sämre lön och påverka en framtida karriär. Det förekommer en hel del olika preventiva åtgärder för att förebygga skador, exempelvis träning, tejpning och ortoser.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhållande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jämförelse med skicross, fälttävlan och snowboardåkning Frågeställningarna var:Vilka är de vanligaste skadorna inom enduro mellan åren 2007- 2010? Vilka skydd användes vid det tillfället då skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gällande skador och skydd inom sporterna skicross, fälttävlan och snowboardåkning? MetodStudien genomfördes på tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och två män (19-52år). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. Frågorna ställdes utifrån arbetets frågeställningar, gällande skydd och skador.

Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Elefanter är och har varit mycket hotade genom tiderna men har börjat öka i antal på grund av kontroll av tjuvskytte, förbud av elfenbensförsäljning, samt en förändring av såväl mänsklig utbredning samt regn mönster, och flera nationalparker upplever nu ökade skador på grund av rikliga elefantpopulationer, det så kallade elefantproblemet. Det finns sen 30 år tillbaka rapporter från östra och södra Afrika om minskning av Acacier och andra kapellträd på grund av elefantbetning. Några av dessa skador kan till och med leda till lokal utrotning av vissa arter. På grund av detta finns det en konflikt inom bevarandeprogram mellan att bevara livskraftiga elefantpopulationer och bevara den biologiska mångfalden i växtriket. Syftet med denna studie var att se om det fanns något problem med elefanter i Masai Mara Nationalreservat, Kenya, genom att göra en beteendestudie om deras matvanor och jämföra skador på de två träden Acacia gerrardii och Balanites aegyptiaca.