Projektet i denna rapport har fokuserat på positionering av bärhjulen till Kiln i Kiruna på LKAB. Kiln är en roterande ugn där pelletskulorna sintras, vilket är ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bärhjulen manuellt genom att snedställas mot Kiln eller att centrum på bärhjulen förflyttas till/ från Kiln.Arbetet som är beskrivet i denna rapport är tänkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bärhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslängden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Även innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nämnda fördelar uppnås, då detta arbete även skall fungera som ett stöd för underhållet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.

Hälta orsakat av osteoartrit (OA) är ett vanligt problem hos våra hästar. Vid OA ses broskdegeneration, benskleros, synovit och osteofyter. Nedbrytning av brosk ger ett försämrat brosk som är mer känsligt för belastning. Synovialleden är uppbyggd av många unika strukturer med specifika funktioner. Ledens huvudfunktioner är att möjliggöra rörlighet och att fördela det tryck som uppstår vid belastning. Ledkapseln omsluter hela leden och består av 2 lager, ett inre synovialmembran (ledhinna) och en yttre fibrös kapsel.

Rapporten innehåller redovisningen av examensarbetet utfört under vårterminen 2011 i kurs KPP301. Arbetet koncentrerades kring konceptframtagningen av en bomlös sadel med hänsyn till uppdragsgivarens, Linda Persson, önskemål. Uppdragsgivaren driver enskild firma Equra och möter i sitt dagliga arbete skadade hästar. De flesta skador som hästar lider av är orsakade av dåligt anpassade traditionella sadlar som i sin konstruktion har en hård och oelastisk bom. Den nya sadeln skulle vara utan den problematiska bommen men garantera lika bra tryckfördelning och stöd.

Stora delar av Nord-Norge präglas av bergslandskap. Då vägar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslänter. Krav på utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var själva vägen det viktigaste, och hänsyn till utformning och förstärkning av slänterna lades det lite vikt på. Huvudregeln var att slänterna skrotades under anläggningstiden samt bultar och nät användes sporadiskt.

Stora delar av Nord-Norge präglas av bergslandskap. Då vägar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslänter. Krav på utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var själva vägen det viktigaste, och hänsyn till utformning och förstärkning av slänterna lades det lite vikt på. Huvudregeln var att slänterna skrotades under anläggningstiden samt bultar och nät användes sporadiskt.

Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den växande ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå.

Denna rapport är en beställning av den regionala samordningsfunktion som finns i länet kring farliga ämnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga ämnen på fasta industrianläggningar, på väg och järnväg samt kommunal räddningstjänsts och övriga berörda myndigheters förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen inom Norrbottens län.I dagens samhälle lagras, hanteras och transporteras ämnen med farliga egenskaper rutinmässigt i stora mängder. Farliga ämnen transporteras på väg, järnväg, till sjöss och i luften. På land står vägtransporterna för den största mängden farligt gods. Allvarliga händelser med farliga ämnen är ovanliga men inträffar varje år i Sverige.

Skadeståndslagen reglerar det utomobligatoriska skadeståndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestånd styrs av kontrakt. I skadeståndslagen återfinns två huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-deståndslagen och är sådan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner.

Ductus arteriosus (DA) är en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla däggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, då gasutbyte sker över placenta och lungorna endast kräver en liten mängd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och därefter sker en fysiologisk degeneration i kärlväggen, vilket resulterar i en stängning och tillbakabildning av shunten. Processen är normalt avslutad inom en månad och DA har då omvandlats till ett ligament. Persisterande ductus arteriosus (PDA), som är en av de vanligaste medfödda kardiovaskulära defekterna hos hundar, utvecklas i de fall då stängningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund är en ärftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

Antalet björnar i landet har under drygt 20 år konstant ökat, bara under åren 1996-2004 ökade björnstammens tillväxttakt med 44 %. En tillväxt som invånarna i de björnrika länen fått känna av då björnen har närmat sig människan allt mer. Syftet med uppatsen är därför att beskriva grunderna för svensk jaktpolitik och viltskadeersättning med avseende på björn, samt aktörernas (riksdagsmän, bofasta, jägareförbundet, lantbrukarnas riksförbund och världsnaturfonden) inställning till skyddsjakt på den växande björnstammen. För att besvara syftet har jag använt följande frågeställningar: På vad grundar sig skyddsjakten av björn? Vad krävs för att erhålla viltskadeersättning? Vilken syn har aktörerna på den rådande rovdjurspolitiken? Vilken åsikt har aktörerna om jaktlagstiftningens utformning? Rätten att få utfärda skyddsjakt baseras på EU:s art och habitatdirektiv, vilket godkänner skyddsjakt då det inte finns någon annan lämplig lösning på ett björnproblem.

Den snabba utvecklingen av Internet och P2P teknologi har haft en djupgående inverkan på vårt sätt att hantera information. Idag kan i princip vem som helst, med tillgång till en dator och Internetanslutning, snabbt och utan kvalitetsförsämring, överföra och tillgängliggöra stora mängder med information via P2P nätverk. Detta har medfört både fördelar och problem; Fördelen ligger självfallet i att P2P teknologin har möjliggjort helt nya former för utnyttjande och spridning av information. Samtidigt har möjligheten, att snabbt distribuera och kopiera information över Internet, gett upphov till en omfattande piratkopiering. Även om P2P teknologin i sig inte är olaglig används tekniken ofta av fildelare för att sprida upphovsrättsligt skyddat material utan rättighetshavarnas tillstånd.