Sammanfattning Kombisådd av vårspannmål ökar mer och mer i södra Sverige. Därför är det intressant att undersöka om ny kombisåteknik som dyker upp på marknaden är lika bra som mer traditionell kombisåteknik. Detta examensarbete består av en litteraturpresentation om gödselplacering samt ett fältförsök som jämför sådd av maltkorn med separata gödsel- och utsädesbillar med sådd med kombinerade billar. I jämförelsen tas hänsyn både till avkastning samt kvalitet. Tre lantbrukare som har erfarenhet av sådd med kombinerade billar intervjuades också. När gödsel placeras nära eller tillsammans med utsädet finns det en stor risk att utsädet eller plantorna skadas av salter från gödningen.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?MetodUndersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter.

Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor;På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen?Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om?Vilka källor kommer till tals?Vilka händelser fokuserar tidningarna på?Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA?På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra?Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke.

Vindkraftmarknaden är relativt ung och har expanderat mycket under en kort tidsperiod. På grund av den snabba utvecklingen har behovet av forskning inom området ökat markant då erfarenheten är begränsad. Frågor rörande vindkraftverkens beständighet samt vilka skador som kan uppkomma under ett längre perspektiv är relativt outforskade. Dessa frågor är av stor betydelse om verkets funktion skall kunna säkerställas under en längre tidsperiod. Vid grundläggning av landbaserade vindkraftverk används i huvudsak gravitationsfundament, stora betongkonstruktioner som agerar motvikt till vindkrafterna.

AbstraktInledning: Det är en utmaning att arbeta prehospitalt, en ännu större utmaning är att arbeta med barn i denna miljö. Vid en allvarlig händelse ställs denna svårighet på sin spets och det blir tufft för alla drabbade. Det är motiverat att göra en undersökning på hur hanteringen av barn vid större händelser sker då barn är olik den vuxna patienten och bör behandlas därefter. Prehospitala riktlinjer och triageringssystem finns för stora skadehändelser där det dock fokuseras på standardiserade vuxna patienter. Det resulterar i att barnen kan bli felprioriterade eftersom barn har andra normalvärden än vuxna.

I världens hav finns 8 569 vrak som beräknas innehålla en tillräckligt stor mängd olja för att kunna orsaka skador på den marina miljön. De senaste åren har flera läckage från dessa vrak inträffat och kostnaderna för dessa har varit väldigt stora. Det har kunnat konstateras genom jämförelser av tidigare olyckor att det är mer kostnadseffektivt att sanera eller bärga vraken innan de börjar läcka än efter att de börjat läcka. I denna uppsats ges inledningsvis en introduktion till problemet som ger en ökad förståelse för omfattningen av problemet, vilken effekt oljan har i den marina miljön, vilket ansvar det följer med att äga ett vrak och dylika frågor. Denna uppsats syftar till att undersöka vem som bär kostnadsansvaret för att sanera efter de vrak som redan har orsakat skada men även för de vrak som ännu inte orsakat någon skada men där oljeinnehållet är tillräckligt stort för att de kan komma att göra det.

Varje år orsakas stora skador på VA(vatten och avlopps)-ledningar under vinterhalvåret då de riskerar att frysa sönder. För att inte resultera i höga merkostnader måste detta undvikas. I tätbefolkade områden är frostskadade VA-ledningar sällsynt eftersom vatten kontinuerligt strömmar i ledningarna och därmed förhindrar vattnet från att frysa. Problem med VA-ledningar uppstår i mer glesbebyggda områden och säsongsbebodda sommarhusområden. Dessa områden saknar ofta kommunala VA-lösningar vilket därför behöver byggas ut.Många sommarhusområden ligger sjönära i en kringliggande fin natur med mycket berg strax under markytan.

Stress påverkar immunförsvaret och den fysiska hälsan samt individens välfärd och dess psykologiska hälsa men verkningsmekanismerna är fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer på att djur med lägre välfärd är mer stressade och därmed känsligare för infektion samt har svårare att göra sig av med infekterande agens än djur med högre välfärd. Målet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan välfärdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsågs att skapa en modell där parametrar från välfärdsbedömning används för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besättningar där smitta misstänks. Sextiofem kalvar, mellan en och åtta veckor gamla, från två svenska besättningar undersöktes och bedömdes i studien.

Majoriteten av alla dödsfall hos värphöns beror på fjäderplockning med efterföljande kannibalism. Fjäderplockningsbeteendet innebär ett mycket stort problem för äggnäringen eftersom det både påverkar fåglarnas välfärd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt äggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fåglar vars fjäderdräkt förstörts kräver mer foder för att bibehålla normal kroppstemperatur. Fjäderplockning är ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrågan på billiga ägg ökar tvingas lantbrukarna hålla fler fåglar på samma ytor.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med djur och djuren själva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

Organisationen Svensk Travsport driver ett omfattande arbete för att öka hästvälfärden i Sverige. Som en del av det stora välfärdsarbetet har även problematik kring hästar som dör under tävling lyfts fram. För att kunna förstå orsakerna till dödsfallen och förebygga dem, är det av största vikt att göra en uppföljning, kartläggning och analys av fallen. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för varför dessa plötsliga dödsfall inträffar, samt att undersöka om det är möjligt att förebygga dem. Studien har omfattat de 64 hästar som omkommit under travtävlingar åren 2000-2014 i Sverige. Svensk Travsport har samlat in information om dödsfallen under en lång period, och har ett avtal med Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, om obduktion av varje enskilt fall. Hästar som dödsstörtat under en travdag i Sverige har obducerats och rapporterna har sedan funnits sparade på Svensk Travsport.

Echinococcus multilocularis är en helmint med indirekt livscykel. Parasiten lever i tarmen på sin huvudvärd, framför allt räv, som utsöndrar ägg med faeces. Äggen tas upp av en mellanvärd, migrerar till levern och utvecklas där till ett larvstadium kallat metacestod. Mellanvärdar är framför allt vilda smågnagare, men även andra djur inklusive människor kan infekteras. Hos mellanvärden ger E. multilocularis upphov till en sjukdom kallad alveolär echinococcos.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppens alla vävnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i världen inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige då 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva. Flera målområden i folkhälsopolitiken syftar till att ha mer hälsofrämjande insatser i samhället genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet är en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och är känd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför få biverkningar eller risker.