Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan Àr avgörande för alfabetiseringens framgÄng.  Syftet med följande uppsats Àr att belysa hur alfabetiseringslÀrare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som hÀr presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslÀrare gjorts. Resultatet visar bland annat att lÀrarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÄl, besök i samhÀllet, vardagsnÀra Àmnen och deltagarnas erfarenheter frÄn den nya kulturen.De slutsatserna som dras Àr att undervisningen knyts till vardagen pÄ flera olika sÀtt, frÀmst genom ett vardagsnÀra innehÄll i vokabulÀr och texter. Dock finns endast fÄ exempel pÄ skriftsprÄkets vardagsnÀra funktioner i undervisningen. Steget till att anvÀnda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet Àr dÀrmed stort..

I detta arbete har det undersökts om ett brÀdspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brÀdspel har producerats och utvÀrderats av studenter.Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen pÄ skolan. Med spelets hjÀlp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att anvÀnda sig av ett spel för att lÀra sig delar av olika Àmnen i utbildningen.För att söka svar pÄ vÄr problemstÀllning sÄ har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgÄtt ifrÄn empirin med en pragmatisk inriktning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte Àr ocksÄ att undersöka om leken kan utvecklas med hjÀlp av lÀrarna för att dÀrefter kunna anvÀndas som en arbetsmetod i undervisningen. FrÄgestÀllningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken anvÀndas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr kÀnsla av sammanhang (KASAM) som bygger pÄ att arbeta med det som ger hÀlsa och sociokulturella teorin att personer lÀr i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och syftet Àr deltagandeobservationer vid fyra tillfÀllen av vardera fyra sÀrskoleelever dvs.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ att undervisa utan en lÀrobok i Ärskurs 1-3. VÄrt arbete Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat Ätta lÀrare som har erfarenhet av att undervisa utan lÀrobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att vÀlja bort lÀroboken frÄn undervisningen. Arbetets fokus ligger pÄ planeringen innan sjÀlva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tÀnkas pÄverka organiseringen av undervisningen. DÀrför har vi valt att utforma intervjufrÄgorna efter tvÄ huvudomrÄden, först en mer allmÀn syn pÄ omrÄdet och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀraren mÄste vÄga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa pÄ flera olika arbetssÀtt.

Detta examensarbete fokuseras pÄ sambanden i matematikundervisningen och varför mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lÀrare och tvÄ av deras elever. Syftet med detta har varit att dels fÄ en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever Àmnet. VÄr problemprecisering belyser vad som Àr viktig att tÀnka pÄ vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgÄngen belyses olika delar i undervisningen sÄsom sprÄkets betydelse, motivation, lÀrarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

Denna uppsats handlar om lÀrares instÀllning till populÀrlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka svensklÀrares instÀllning till populÀrlitteratur i undervisningen pÄ gymnasiet och om lÀrarna har samma instÀllning. Syftet Àr Àven att undersöka fördelar och nackdelar med att anvÀnda populÀrlitteratur i undervisningen och om lÀrarnas syn pÄ populÀrlitteratur och dess anvÀndning i svenskundervisningen överrensstÀmmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populÀrlitteraturen som litteratur och dess förhÄllande till skolan.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklÀrare pÄ gymnasiet i varierande Äldrar och kön. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarnas Älder speglar en viss instÀllning till populÀrlitteraturen i undervisningen.

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att undersöka vilken syn pedagogen i det tvÄsprÄkiga klassrummet har pÄ att anvÀnda tvÄ sprÄk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgÄngspunkt frÄn teorier som berör tvÄsprÄkig undervisning. De problemstÀllningar jag har velat ha svar pÄ i anslutning till detta Àr: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in nÀr det gÀller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, Àr det som styr hur sprÄken anvÀnds i undervisningen? ? Tycker pedagogen att mÄlet för undervisningen Àr att eleven ska behÀrska svenska och sitt modersmÄl eller att lÀra eleven svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid? Jag kommer att visa att lÀrarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att mÄlsÀttningen delvis styr hur sprÄket anvÀnds i undervisningen och att det mest realistiska mÄlet för undervisningen Àr att eleven lÀr sig svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid..

 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .

Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ÀmneslÀrare vÀljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andrasprÄk. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att fÄ en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielÀrare i Àmnet svenska som andrasprÄk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ÀmneslÀrarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska lÀsas och varför den ska lÀsas varierar kraftigt. Samtliga lÀrare följer samma kursplan, men tolkar den pÄ lite olika sÀtt.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

En studie av lÀrares förhÄllningssÀtt och bedrivande av friluftsliv i den ordinarie undervisningen i idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ..

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.