Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

MÄlet med detta arbetet har varit att om möjligt fÄ reda pÄ hur elever uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning, djupintervjuer i Ärskurserna 7 och 9 samt lÀst tidigare undersökningar om Àmnet. Jag har genom mitt arbete kommit fram till att undervisning i detta Àmne stÀller höga krav pÄ den som undervisar och lÀrarutbildningen mÄste förbÀttras inom detta omrÄde. Eleverna tycker mÄnga gÄnger att undervisningen Àr trÄkig, de vill ha mer förberedelse inför lektioner och framförallt fÄ mer tid till att diskutera och fundera. Flickor och pojkar har olika Äsikter om undervisningen och det kan bero pÄ att flickorna ofta hunnit lÀngre i sin utveckling Àn pojkarna.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lÀrare arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄksundervisning samt hur hennes tankar om sprÄkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolÄr 4. Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom omrÄdena: organisering av undervisningen, relation mellan sprÄk och innehÄll samt centrala andrasprÄksteorier. Materialet Àr insamlat genom intervjuer av lÀraren och observationer av arbetssÀtt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att lÀraren i stora delar av undervisningen har ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt och att hennes tankar om sprÄkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. LÀrarens undervisning bygger i hög grad pÄ samtal och undervisningen överensstÀmmer med hennes tankar om sprÄkutveckling. DÀremot visar undersökningen att det sprÄkutvecklande arbetet inte följer med till de Àmnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket lÀraren till viss del Àr medveten om.

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

I detta arbete har vi sökt och erhÄllit kunskaper om hur lÀrare fÄngar dagen i undervisningen i Gambia, genom kvalitativa metoder bestÄende av intervjuer och observationer. Vi vill ta hem kunskaperna till Sverige, ta lÀrdom och bygga broar för att dels kunna utveckla vÄrt eget lÀrande och dels knyta till oss kunskaper om den gambiska kulturen. Vi har studerat genom ett etnografiskt synsÀtt eftersom vi befann oss mitt i denna annorlunda kultur under vÄr sista verksamhetsförlagda utbildning. LÀrarna i vÄr undersökning tycker att de fÄngar dagen i undervisningen bland annat nÀr de ser samtliga elevers engagemang och motivation, nÀr lÀraren Àr ÀmnesmÀssigt kunnig och förberedd, nÀr lÀraren anpassar undervisningen pÄ rÀtt nivÄ, nÀr dagen avslutas positivt och nÀr de ser gott resultat och uppförande hos eleverna. De menar Àven att lÀraren mÄste vara mycket engagerad, vÀl förberedd bÄde mentalt och ÀmnesmÀssigt, motiverad, anvÀnda kroppssprÄket och rösten..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Syftet med denna studie var att studera lÀrares undervisningserfarenheter av att anvÀnda podcasting och vilka fördelar de anser att detta kan ha i undervisningen. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ en skola dÀr podcasting anvÀnds. I de teoretiska delarna redogörs vad podcasting Àr, hur den anvÀnds, vilka möjligheter som finns med podcasting, för och nackdelar och vad forskningen antyder kring Àmnet. Studien visar att det finns möjligheter att förÀndra och utveckla dagens undervisningssÀtt med hjÀlp av podcasting. Viktigt att notera Àr dÄ att podcasting Àr avsett som ett komplement till undervisningen och har inte som syfte att ersÀtta dagens undervisningsmetoder.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lÀrande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lÀrande. Med hjÀlp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det gÄr till nÀr lÀrare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder pÄ att handdocka och storyline Àr tvÄ metoder som skapar lustfyllt lÀrande. BÄda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld..

Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

Ämnet religionskunskap har genomgĂ„tt en omfattande förĂ€ndring frĂ„n den tiden dĂ„ det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka pĂ„ ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rarens religiositet pĂ„verkar denne i undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.För att besvara denna frĂ„ga har jag begagnat mig av en enkĂ€tundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frĂ„gan. Sammanfattningsvis pĂ„visar bĂ„de enkĂ€tundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lĂ€rarens religiositet inverkar pĂ„ undervisningen av de fem vĂ€rldsreligionerna.De anser att om lĂ€raren lyckas anvĂ€nde sin religiositet för att skapa engagemang för Ă€mnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan pĂ„ undervisningen. Om lĂ€raren dĂ€remot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa Ă„skĂ„dning anser de att detta pĂ„verkar undervisningen pĂ„ ett negativt vis..