Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Studiens syfte Ă€r att utveckla kunskap om lĂ€rares motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frĂ„gestĂ€llningarna; Vilken förstĂ„else har lĂ€rare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1-6. UtifrĂ„n semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.   Studien visar att tvetydighet prĂ€glar lĂ€rarnas förstĂ„else för den digitala tekniken. LĂ€rarna uppvisar en förstĂ„else för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken anvĂ€nds i undervisningssituationen.   Det Ă€r flera aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas drivkraft att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.

Syftet med studien Àr att belysa skrivundervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd. SamhÀllet idag stÀller krav pÄ mÀnniskors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hÄlla en god kvalité. Vi har i vÄr studie tittat pÄ den generella undervisningen och pÄ specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lÀrare och speciallÀrare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehÄller samt vilket arbetssÀtt de anvÀnder och vilka ÄtgÀrder som sÀtts in för elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom enkÀter och intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya anvÀnder lek i sin undervisning samt deras syn pÄ anvÀndandet av lek i undervisningen. Vi anvÀnde oss av observationer och intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssÀtt för att ta del av hennes olika undervisningssÀtt. DÀrefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda pÄ deras tankar och Äsikter kring lek i undervisningen. VÄrt resultat visade att pedagogerna anvÀnde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssÀtt. Bland annat gestaltning, sÄng och rörelse, variation av röstlÀgen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers syn pÄ erfarenhetspedagogik och anvÀndandet av elevers populÀrkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor i omrÄden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkÀtundersökning bland 57 elever pÄ dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning sÀger angÄende erfarenhetspedagogik och populÀrkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte anvÀnde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen.

Vi har med den hÀr undersökningen valt att ta reda pÄ hur man kan bedriva lÀs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolÄren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lÀrare som vi vet arbetar med lÀs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anvÀnder sig av lÀs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för instÀllning till lÀs- och litteraturpedagogik..

Bakgrunden till denna studie grundar sig frÀmst i ett stort intresse för musikÀmnet men Àven att vi, under vÄr grundskoletid fick uppleva olika bra samt vÀrdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att fÄ inblick i hur lÀrare upplever ramfaktorer och artefakters pÄverkan pÄ undervisningen i musik. Genom Ätta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara vÄra frÄgestÀllningar: Vilka ramfaktorer anser lÀrarna pÄverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lÀrare ramfaktorer som möjligheter och begrÀnsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lÀrarna pÄverkar undervisningen och pÄ vilket sÀtt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de tvÄ delstudierna? Vi har genom studiens gÄng fÄtt inblick i hur lÀrare resonerar kring de pÄverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek Àr sÄdana faktorer vilka pÄverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte Àr ÀndamÄlsenligt samt ifall elevantalet Àr för mÄnga i förhÄllande till lokalen.

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Detta arbete behandlar den grafritande rÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare anvÀnder den grafritande rÀknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielÀrare i matematik fördelade pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnder den grafritande rÀknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs pÄ ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande rÀknarens didaktiska möjligheter.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjÀlp av olika arbetssÀtt gÄr att integrera i olika Àmnen i den dagliga undervisningen i Är 6. I studien har vi anvÀnt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i Är 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet gÄr att integrera i olika Àmnen i den dagliga undervisningen om förutsÀttningar finns. Det krÀvs bÄde tid, planering och engagemang hos lÀrarna för att kunna anvÀnda sig av detta arbetssÀtt..

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Denna studie har vi gjort för att ta reda pÄ hur lÀrare vÀljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ minder kommuner i Norrbotten och har i vÄr undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen Àr begrÀnsad och alla elever fÄr inte komma till sin rÀtt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhÀmta kunskap..

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan Àr avgörande för alfabetiseringens framgÄng.  Syftet med följande uppsats Àr att belysa hur alfabetiseringslÀrare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som hÀr presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslÀrare gjorts. Resultatet visar bland annat att lÀrarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremÄl, besök i samhÀllet, vardagsnÀra Àmnen och deltagarnas erfarenheter frÄn den nya kulturen.De slutsatserna som dras Àr att undervisningen knyts till vardagen pÄ flera olika sÀtt, frÀmst genom ett vardagsnÀra innehÄll i vokabulÀr och texter. Dock finns endast fÄ exempel pÄ skriftsprÄkets vardagsnÀra funktioner i undervisningen. Steget till att anvÀnda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet Àr dÀrmed stort..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett nÄgra lÀrare i grund- och gymnasieskolan att tillÀmpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sÀtt att utnyttja IKT i undervisningen innebÀr..