Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka de nyanlÀndas situation i de internationellaklasserna. Jag har anvÀnt intervjuer för att fÄ fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgÄtt frÄn de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat Àr; elever som gÄr i internationell klass, elever som har gÄtt i sÄdan klass,lÀrare i sÄdana klasser, lÀrare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jÀmförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna stÀller sig positiva till den undervisning de fÄtt. LÀrarna ochrektor kÀnner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbÀttras.

Den hÀr uppsatsen handlar om dyslexi. UngefÀr 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa Àr 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det Àr oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgÄngen som misslyckad eller inte, beror pÄ hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptÀckts.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan Àr en del av samhÀllet och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhÀllslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. DÄ skolans verksamhet lÀgger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tÀnkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lÀrandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhÀllet.

Syftet med studien Àr att undersöka erfarna lÀrares syn pÄ problemlösning i matematikÀmnet. I fokus ligger vad problemlösning Àr och hur lÀrarna förklarar begreppet, vilket förhÄllande som rÄder mellan lÀrarnas och kursplanens syn pÄ problemlösning och vilken syn de har pÄ problemlösningens roll i undervisningen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lÀrare som arbetar med de tidigare Ären pÄ grundskolan. LÀrarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lÀrarna beskriver problemlösning pÄ olika sÀtt, ur detta kunde vi hÀrleda deras syner till fyra kategorier vilka Àr flera möjliga svar, utan matematisk utrÀkning, matematikÀmnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 5 beskriver tal i brÄkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med totalt Ätta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att brÄk inte ska ses som en lista av Àmneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svÄrigheter i att beskriva anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

SammandragSyftet med den hÀr rapporten Àr att visa hur lÀrare vid en skola i Sverige och en i Kenya tÀnker och arbetar med lÀs-och skrivinlÀrning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan pÄverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer anvÀnts. Intervjuerna har utförts pÄ fyra pedagoger, tvÄ svenska och tvÄ kenyanska som undervisar mot förskolan till Ärskurs tre. Observationerna har utförts pÄ samma skolor och vid sex tillfÀllen, tre pÄ vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Det Àr viktigt att arbeta medvetet med lÀsningen i undervisningen Àven pÄ mellanstadiet och dÀrför undersöks i denna studie hur fyra lÀrare ser pÄ lÀsningen. Undersökningen Àr genomförd via intervjuer med tvÄ lÀrare i Ärskurs 4 och tvÄ lÀrare i Ärskurs 6, samt tvÄ elever i Ärskurs 4 och tvÄ i Ärskurs 6. Vi har Àven genomfört observationer i klassrummen. LÀrarna ser lÀsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med lÀsningen i undervisningen genom olika aktiviteter sÄsom höglÀsning och tyst lÀsning vilket de ocksÄ gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med lÀsning.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet Àr att det Àr omkring fyra till Ätta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Resultaten visar att idrottslÀrarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen Àr med elever med AD/HD.

The purpose of my study is to investigate the wideness of working with fiction in education during the early years in primary school. I want to see in what way fiction is involved and why the teachers choose to work the way they are with fiction. I also want to see what kind of effects this work could have on the development of the pupils. I've done interviews with four teachers to find out about their opinions when it comes to involve fiction into the education. The teachers are all working with pupils between nine and eleven years old.

Syftet med detta examensarbete Àr att urskilja de faktorer som Àr sÀrskilt viktiga och Àven avgörande för ett frÀmjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. DÀrefter följer en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra utvalda lÀrares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lÀgger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för Àmnet till eleven. Detta förhÄllningssÀtt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lÀrarens förmÄga att variera undervisningen samt lÀrarens förmÄga att individualisera undervisningen utifrÄn varje elevs behov.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..