Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum ? undervisningen för andrasprÄkselever uppfyller inte de mÄl som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov, Àr nÄgot som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnÄ. Detta gör att andrasprÄkselever ofta ges sÀmre möjligheter till skolframgÄng, vilket i sin tur kan pÄverka deras tillgÄng till maktarenor i samhÀllet. Dessa elevers specifika förutsÀttningar kan bemötas pÄ en rad olika sÀtt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt som utgÄr frÄn gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man kan skapa engagemang i dagens religionsundervisning. Jag vill med denna studie undersöka hur lÀrare arbetar för att intressera elever och hur man engagera dem. Sedan vill jag Àven fÄ en inblick i hur elever uppfattar religionsundervisningen och hur de tycker att en intressevÀckande lektion eller upplÀgg för religionsundervisningen ser ut. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts med en högstadielÀrare och tvÄ högstadieelever samt en gymnasieelev. Resultatet visar att religionsÀmnet till viss del fortfarande i hög grad förknippas med tro utifrÄn informanterna, vilket försvÄrar arbetet för lÀrare, eftersom elever inte ser nÄgot syfte eller mening med religionskunskap.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svÄrigheter sex behöriga karaktÀrs- och kÀrnÀmneslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever med infÀrgning i undervisningen.Studien Àr kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes dÀrefter av sex intervjuer med gymnasielÀrare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till bestÄr av en definition av vad infÀrgning innebÀr, sÀtt att se kunskap pÄ samt studier dÀr teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder pÄ att en stor svÄrighet för lÀrare som arbetar med infÀrgning Àr att enas om en gemensam uppfattning om infÀrgning. Stora faktorer för denna kollektiva förstÄelse Àr samarbete och planering. Vidare kan förÀndringar av lokaler och scheman förbÀttra situationer dÄ samarbetet inte fungerar. Detta innebÀr bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infÀrgning. Resultaten av studien visar att lÀrarna anser att infÀrgning kan innebÀra att elever ser ett större samband och i lÀngden lÀr sig mer..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hÀlsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lÀrare och tvÄ elever i Ärskurs fyra respektive Ärskurs sex pÄ en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet Àr den okunskap som finns hos elever i dagens samhÀlle om hÀlsa respektive ohÀlsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det Àr bra att vara fysisk aktiv och det bör dÀrför belysas hur det idag kan se ut pÄ en skola. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra speciallÀrares mÄlsÀttningar och verksamhet vad det gÀller sprÄkutvecklande arbete och ordförrÄdsutveckling i Ärskurs 1 och 2. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallÀrare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys anvÀndes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit Àr Ord i text och Muntligt arbete.

Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet fysik som presenteras i Den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger mÄlstyrnings lÀroplaner stor frihet till lÀrarna att planera undervisningen och att vÀlja arbetsmetoder och stoff vilket förutsÀtter vid lÀrobokskunskap hos lÀrarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken Àr för grundskollÀrare och elever, hur lÀraren anvÀnder lÀroböcker samt lÀrarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med no lÀrare pÄ min partnerskola. Undersökningen har visat att lÀroboken Àr viktig, ger stöd och underlÀttar arbetet för bÄde lÀraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och lÀroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lÀrobok som tillgodoser lÀrarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lÀrare inte har fÄtt tillrÀckligt med kunskap genom sin utbildning vad gÀller att bedöma och anvÀnda lÀroböcker.

Under lÀrarutbildningens gÄng har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött pÄ metoden ute pÄ fÀltet och genom inriktningen sprÄk och skapande. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. MÄlsÀttningen Àr att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det Àr en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlÀrningsförmÄga, intressen och förkunskaper. FrÄgestÀllningarna som vi belyser Àr om den tematiska undervisningen Àr en metod som Àr lÀmplig för alla elever och pedagoger, varför man ska anvÀnda sig av den tematiska undervisningen istÀllet för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och dÀrmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden pÄ olika sÀtt.

NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar frÄn Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige pÄ grund av oroligheterna som förekommer i dessa lÀnder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fÄtt ta emot mÄnga nyanlÀnda elever. Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva de nyanlÀnda elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlÀnda elevernas upplevelser av mötet med det svenska sprÄket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Nolén, Kristina (2015). Ingen stÄr i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄdet för föreliggande examensarbete Àr skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstÄ skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid nÄgra grundsÀr- och gymnasiesÀrskolor. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur pÄverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrÄgar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna pÄverkas av arbetsrelaterad stress? Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009).

Detta examensarbete Àr en undersökning pÄ en gymnasieskola om anvÀndande och erfarenheter av infÀrgning i matematikundervisningen. PÄ skolan bedrivs ej nÄgon styrning frÄn ledningen eller av andra lÀrare för anvÀndning av infÀrgning. Var och en av lÀrarna vÀljer helt sjÀlvstÀndigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning Àr att utröna lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infÀrgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infÀrgning kan beskrivas som att, man lÄter yrkesÀmnet fÀrga undervisningen i kÀrnÀmnena.

Arbetet handlar om andrasprÄksinlÀrning och olika sÀtt att undervisa andrasprÄkselever. VÄr litteraturgenomgÄng visar att naturliga inslag i undervisningen kan frÀmja sprÄkinlÀrningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lÀrarna ger eleverna mÄnga och rika möjligheter att prata om sÄdant som ligger nÀra elevernas vardag och erfarenheter. VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i sÄ stor utstrÀckning som de tycker att de gör. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslÀrarna pÄ tvÄ olika skolor.

VÄrt syfte med denna studie har varit att öka vÄr egen kunskap om elever som sÀllan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen pÄ gymnasiet. IngÄngsvinkel vi har valt till arbetet Àr att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan pÄ nÀrvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bÀttre förutsÀttningar i vÄr framtida yrkesroll att pÄverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.Genom arbetet har Àven det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser pÄ idrottsÀmnet. Vad som Àr roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta fÄ en större förstÄelse för framförallt de elever som inte deltar, men Àven de som gör det.