Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ och syfte med hemlÀxan i matematik. Ges hemlÀxan, vill vi ta reda pÄ hur hemlÀxan Àr kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med elva lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare Är. VÄrt resultat visar att nio av lÀrarna vÀljer att ge hemlÀxa och syftena var hemmet, dÀr förÀldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, dÀr eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, dÀr elevernas ansvarstagande sÀtts i fokus. HemlÀxan avspeglar undervisningen och den bygger pÄ moment som eleverna Àr bekanta med och lektionstid avsÀtts till uppföljning av hemlÀxan.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att studera vad som hÀnder med lÀrarrollen i klassrummet nÀr IKTanvÀnds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att anvÀnda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lÀrarrollen nÀr IKT anvÀnds i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr analysprocessen har bestÄtt av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, Àr att IKT ska ses som ett verktyg för lÀraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock Àr det av vikt att lÀraren förstÄr hurIKT ska anvÀndas för att skapa goda lÀrförhÄllanden. För att Ästadkomma detta mÄste lÀraren ha goda kunskaper iÀmnet som ska lÀras ut, men Àven veta pÄ vilket sÀtt det bör lÀras ut.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Det övergripande syftet i denna studie Àr att belysa elevers erfarenheter av IKT-anvÀndningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i Äk 1 pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers anvÀndning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur en grupp elevers lÀrande pÄverkades genom anvÀndning av olika lÀrstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag stÀllde mig frÄgorna:Vilka olika lÀrstilar har mina elever?Hur kan undervisningen utformas sÄ att olika lÀrstilar renodlas?Hur pÄverkas elevernas lÀrande av undervisning dÀr olika lÀrstilar har renodlats?Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lÀt jag eleverna utföra ett par lÀrstilstest för att fÄ en uppfattning om vilka lÀrstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick frÄn teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser.

Uppsatsen undersöker fem lÀrares arbete och undervisning om litteraturoch lÀsstrategier utifrÄn skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lÀsstrategier och godlÀsförstÄelse. Litteratur anses vara traditionsbÀrare för kultur, historia ochgemenskap och för mÀnniskorsutveckling. LÀroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av lÀsningoch lÀsstrategier i undervisningen. Elever behöver tillgÄng till lÀsstrategierför att kunna lÀsa olika typer av texter pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivtsÀtt.

The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher?s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student?s expectations and needs.  My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them.

BAKGRUND:Vi Àr intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. VardagsmatematikÀr den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter pÄ i vÄrtvardagliga liv. Det vi vill undersöka Àr om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvÀrld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om matematik anvÀnds i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar pÄ en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vÄr undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta pÄ grund av att vi ansÄg att observationer pÄ bÀsta sÀtt kan besvara vÄrt syfte.RESULTAT:NÀr vi genomfört vÄr undersökning sÄg vi att den vardagliga matematiken förekom bÄde iförskola och i skola.

Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Under vÄren 2009 genomfördes för första gÄngen nationella prov i fysik och kemi i grundskolans Ärskurs 9. I dessa prov ingÄr en laborativ del dÀr elever sjÀlva ska planera, genomföra och utvÀrdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien Àr att belysa lÀrares erfarenheter av, och förestÀllningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lÀrarnas förhÄllningssÀtt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod anvÀnts.