Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lÀrarhandledning som baseras pÄ det entreprenöriella förhÄllningssÀttet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom omrÄdet, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lÀrare samt vÀsterÄs projektansvarige för entreprenörskap i VÀsterÄs skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angelÀget att utbilda skolpersonal sÄ att förhÄllningssÀttet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lÀrare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt. Det fanns lÀrare som kÀnde behov av att lÀra elever olika strategier som eleverna sedan sjÀlva kunde utnyttja i sitt lÀrande.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgÄr frÄn aktivitetslÄdor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslÄdorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmÄgor kan arbetet med aktivitetslÄdor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfÀllen, pÄ tvÄ olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning pÄ tre frÄgor och samtliga deltagare fyllde i en ?kÀnsloenkÀt?.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska Àmnena i skolan. För att kunna möta alla elever pÄ deras individuella nivÄ Àr det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjÀlp av varierad undervisning. HÀr kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstÀrka abstrakt tÀnkande med hjÀlp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar pÄ hur pedagogiskt drama kan anvÀndas för att stimulera lÀrande.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lÀrarna kan pÄverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingÄende i Àmnet idrott och hÀlsa och jÀmförts med tre andra utvalda skolÀmne. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hÀlsa jÀmfört med andra Àmnen i skolan? PÄverkar olika lÀrarstilar elevernas rÀtt till inflytande? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ högstadieskolor pÄ tvÄ olika orter i SkÄne. För att tolka resultatet anvÀndes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Följande rapport behandlar intervjuer av Ätta svensklÀrares idéer om vad de kÀnner sig mÄste ta hÀnsyn till i sina val av skönlitterÀra inslag i svenskÀmnet pÄ gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlÀgger ett sociologiskt perspektiv pÄ de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterÀra kanon genomgÄende utgÄr ifrÄn vem eleven Àr, vilket syfte undervisningen har, lÀrarens tidigare erfarenheter liksom dennes förvÀntningar pÄ elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sÄdana strukturer och studien avslutas med förslag pÄ vidare forskning. .

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.