Ämnet idrott och hĂ€lsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hĂ€lsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhĂ„lls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvĂ€rderingen av Ă€mnet idrott och hĂ€lsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckteĂ€mnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhĂ€lsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i Ă„r 7-9 har för attinte delta i undervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. SĂ„vĂ€l de grunder som eleverna framför tillsina lĂ€rare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

Denna uppsats syftar till att jÀmföra filmatiseringen av Jane Eyre med det litterÀra verket. Filmatiseringen jÀmförs mot en kvalitativ narrativanalys av verket för att se likheter och skillnader dem emellan. Dessa likheter och skillnader blir grunden för att se om filmatiseringen förmedlar samma bild av epokerna och de teman som det litterÀra verket lyfter. Vidare tittar denna studie pÄ filmens för- och nackdelar i skolundervisningen.De resultat och slutsatser som denna analys funnit visar att filmen inte kan ersÀtta boken i undervisningen. Filmen kan dock anvÀndas som komplement och/eller jÀmföras med boken.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgÄr frÄn aktivitetslÄdor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslÄdorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmÄgor kan arbetet med aktivitetslÄdor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfÀllen, pÄ tvÄ olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning pÄ tre frÄgor och samtliga deltagare fyllde i en ?kÀnsloenkÀt?.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebÀr att alla elever i skolÄren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute pÄ fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den anvÀnds i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frÄgan för oss har varit att ta reda pÄ om lÀrarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid frÄn undervisningen eller om det Àr ett hjÀlpmedel. VÄrt resultat visar att de intervjuade lÀrarna tyckte att frÄn början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lÀrarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhÄllandet mellan religion och politik i det amerikanska samhÀllet med fokus pÄ hur kristendomen pÄverkar skolundervisningen. Fokus har lagts pÄ omrÄdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselÀra kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av tvÄ religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbÀltet och de nordöstra delstaterna. Betoningen lÄg pÄ sexuell avhÄllsamhet före Àktenskapet.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ inblick i hur slöjdlÀrare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlÀrana anvÀnder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag intervjuer med slöjdlÀrare.Mitt resultat visar att slöjdlÀrana inte fÄr mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta fÄr sitta hemma pÄ sin fritid och skriva. De anser att den Àr ett bra stöd för dem sjÀlva och Àven för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar Àven att lÀrarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar Àr ett uppdrag som pÄförts dem "uppifrÄn".

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Linda Åkerstedt (2010). Kunskap finns överallt. En studie om anvĂ€ndandet av hjĂ€lpmedel i skolan idag. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om vilka hjĂ€lpmedel som Ă€r förekommande i skolan idag. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i undervisningen, samt ta reda pĂ„ hur de anvĂ€nds. Om det finns situationer dĂ„ anvĂ€ndandet av hjĂ€lpmedel Ă€r accepterat respektive icke accepterat studeras ocksĂ„.

Syftet med denna studie Àr att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar lÀroboken i undervisningen i sÄvÀl Sverige som Norge men graden av lÀroboksanvÀndning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. NÄgra av dessa Àr undervisningsÀmnets struktur, lÀrobokens status och lÀrarens individuella lÀrarstil. Fyra yrkesverksamma lÀrare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhÄller sig till lÀroboksanvÀndning. Det tyngst vÀgande skÀlet mot att anvÀnda lÀroboken Àr att fÀrdigproducerat material upplevs hÀmma kreativiteten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.