Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan anvÀndas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frÄgorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser nÄgra verksamma pedagoger pÄ lÀrande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i sÄ fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid anvÀndandet av utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska lÀroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna i vÄr studie anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lÀrarna pÄverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. IntervjufrÄgorna har genererats utifrÄn observationerna detta för att fÄ en tydligare bild för hur lÀrarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Sagans innehÄll Àr baserat pÄ naturens fyra element och vilja Àr att den ska kunna anvÀndas i undervisningen. Examensarbetet Àr baserat pÄ hur du kan anvÀnda sagaor som ett komplement i lÀrandet och hur den kan vara en viktig del i barns lÀsutveckling och dess mÄngsidighet..

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka vad skönlitteraturen anvÀnds till i undervisningen i de tidigare skolÄren med sÀrskild tyngdpunkt pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmÄga och förstÄelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frÄgor ingÄr i vÀrdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill Àven undersöka hur eleverna ser pÄ arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnÄ studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vÄr undersökning framkommit att lÀrarna har mÄnga olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de anvÀnder skönlitteraturen som ett redskap i vÀrdegrundsarbetet.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka idrottslÀrares instÀllning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad har idrottslÀrare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder pÄverkar hur idrottslÀrarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? StÀmmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med lÀroplanen?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts. Intervjuerna Àr halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna anvÀnds meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning.ResultatResultatet visar att lÀrarnas eget intresse för friluftsliv har en stor pÄverkan pÄ hur de bedriver undervisningen i friluftsliv.