SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-Àmnena för elever i Ärskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstÄ begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i Ärskurs 2, 2 som arbetar i Ärskurs 3, 3 lÀrare som arbetar i Ärskurs 4 och en lÀrare som arbetar i Ärskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lÀrare i NO-Àmnena fÄ ta del av lÀrares goda exempel pÄ hur begreppsförstÄelse skapas. Resultatet visar att samtliga lÀrare har mÄnga goda exempel pÄ metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte anvÀnds av alla lÀrare. Samtliga lÀrare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det Àr nÄgot som mÄste ske kontinuerligt i undervisningen..

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrarna anvÀnder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga Är. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktÀr och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling pÄverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn mÄnga tillfÀllen till att göra saker sjÀlva, att pröva gÄng pÄ gÄng tills de kÀnner att de behÀrskar nÄgot. PÄ sÄ vis vinner barnen en kÀnsla av egen makt och möjlighet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en metodtriangulering, vi vÀnde oss till lÀrare i de tidiga Ären i skolan via enkÀter och intervjuer för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse.

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

Fysisk aktivitet Àr viktigt för alla och vÄra kroppar Àr skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att Àta rÀtt och att motionera tillrÀckligt för att kropp och sjÀl ska mÄ bra. Att leva sunt pÄ olika sÀtt Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor strÀvar efter idag, men tyvÀrr finns det mÄnga i samhÀllet som Àter fel och rör pÄ sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar för att fÄ med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill sÀga de elever som Àr mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte nÀrvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, dÀr Ätta enskilda intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa har genomförts.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares förestÀllningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhÄllningssÀtt till elever. De tvÄ frÄgestÀll-ningarna som anvÀnts har varit: uppfattar lÀrare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lÀrare till att genusmönster uppstÄr och/eller bestÄr?MetodStudien Àr kvalitativ och genomfördes i en lÄgstadieskola i Stockholmstrakten. TillvÀga-gÄngssÀttet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslÀ-rare, dels av en lÀrare i idrott och hÀlsa, fÄ fram hur lÀrares förestÀllningar om kön avspeglas i undervisningen. LÀrarna meddelades att observationen gÀllde deras förhÄllnings- och arbets-sÀtt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares sÀtt att undervisa och valet av innehÄll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lÀrarna kring lektionsinnehÄll och dess syfte eller mÄl?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehÄllet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fÄtt svÄrigheter att jÀmföra data frÄn de olika intervjuerna. Om jag istÀllet valt en mer strukturerad intervju hade jag fÄtt svÄrigheter att förstÄ den intervjuades tankar dÄ intervjun blir lÄst till frÄgor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahÄllna.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lÀrobok, angÄende utformning och pÄverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex lÀroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att lÀroboksförfattarna har en vÀl utarbetad tanke med hur deras lÀroböcker ska anvÀndas i undervisningen. Vi kan ocksÄ se att författarna strÀvar efter att följa gÀllande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat nÄgra av de olika faktorer som pÄverkar författarna i deras skrivande, nÄgot som ger utslag i lÀroböckerna.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.