Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslÀrares planering av undervisning som ett centralt omrÄde i undervisningsprocessen för att elever ska nÄ uppsatta mÄl. Syftet med studien var att studera pÄ vilka sÀtt idrottslÀrarna anvÀnder kursmÄlen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att fÄ en inblick i hur idrottslÀrare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ dÀr personliga intervjuer genomfördes med fyra lÀrare idrottslÀrare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som pÄverkar idrottslÀrare nÀr de planerar sin undervisning. LÀroplanen och dess kursmÄl fanns i bakhuvudet hos lÀrarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda pÄ vilka syften de har nÀr de anvÀnder sig av det. I studien medverkade sju idrottslÀrare som alla undervisade pÄ högstadiet i ett och samma lÀn. Resultatet visar att idrottslÀrarna Àgnar ungefÀr 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lÀrarna anvÀnder sig av bollaktiviteter Àr i lagbollsporter och lekar. LÀrarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hÀlsa dÀr det stÄr att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter.

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Detta arbetets syfte var att ta reda pÄ hur grundskolans kursplan i Àmnet svenska synliggörs och tillÀmpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkÀtundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. EnkÀtundersökningen hade tio informanter, tvÄ lÀrare intervjuades och observationerna gjordes pÄ tvÄ lektioner.         I resultatet framkom att lÀrarna som deltog i enkÀtundersökningen ansÄg att kursplanen i svenska i grundskolan var nÄgot positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansÄgs som ?luddig? och att den borde konkretiseras nÄgot.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslÀrare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige anvÀnder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus Àr fÄ och dessutom abstrakta. I lÀroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? nÄgot krav pÄ att det skall finnas med gÄr dÀremot inte att finna. Endast i Àmnesplanen för religionskunskap stÄr det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lÀrarna anser dessa mÄl vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anlÀggs i deras undervisning.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

I denna uppsats undersöks förhÄllandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet Àr att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som Àr pÄ engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. TvÄ enkÀter delades ut till studenter pÄ Högskolan i Skövde. EnkÀt 1 innehöll korta frÄgor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var pÄ engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ÀmnesomrÄden. EnkÀt 2 innehöll samma frÄgor som EnkÀt 1, kombinerat med ett antal öppna frÄgor.

Examensarbetet i sin helhet ÄskÄdliggör musikens roll i skolan men vÄrt syfte Àr att undersöka om och hur pedagoger anvÀnder musiken som redskap för lÀrande i den övriga undervisningen i skolÄr 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi pÄ all undervisning i verksamheten förutom Àmnesundervisningen i musik. VÄrt syfte Àr ocksÄ att utifrÄn observationer och en enkÀtundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fÄtt besvara en enkÀt.

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrÄgor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lÀrare i Religionskunskap B.Religionsundervisningens betydelse för att vÀcka livsfrÄgor fÄr stÄ tillbaka till förmÄn för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppvÀxtförhÄllanden och ett eget intresse. LivsfrÄgorna bearbetas framför allt genom religionsundervisningen dÄ ungdomarna tar del av andras Äsikter, bÄde kamraters och olika livsÄskÄdningars, samt att de fÄr uttrycka sig sjÀlva och sÀtta ord pÄ sina tankar. Detta lyfts fram av sÄvÀl eleverna som lÀraren. Eleverna finner inte direkta svar pÄ livsfrÄgorna genom undervisningen, vilket inte heller Àr lÀrarens syfte med undervisningen, men upplever att de fÄr ta del av olika Äsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar frÄn olika livsÄskÄdningar.Religionsundervisningen ger ett unikt tillfÀlle till möten med oliktÀnkande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför sex lÀrare i förskoleklass och i grundskolans tidigare Är förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. DÄ styrdokumenten Àr vÀgledande i undervisningen undersöks Àven hur lÀrare förverkligar dessa dokument nÀr de förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, dÄ den beskriver sex lÀrares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsÀttningar pÄ de teorier som utforskas. Resultatet visar att nÀr utomhusmiljön nyttjas som ett lÀromedel i matematikundervisningen Àr syftet att eleverna ska lÀra sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ svar pÄ detta har vi valt att bÄde genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklÀrare. Detta val grundar sig pÄ att vi ville ha en djupare och tydligare förstÄelse av lÀrares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frÄgor som bidrog till ett samtal dÀr lÀrarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundlÀggande kunskaper om lÀrarnas resonemang om den skönlitterÀra undervisningen.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.