Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med studien Àr att ge exempel pÄ hur idrott och hÀlsa lÀrares syn pÄ undervisningen i friluftsliv pÄverkats av kursplanen Lgr11 och hur nÄgra lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgÄngspunkt lÀroplansteoretisk forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgÄr det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lÀrarna. Det har Àven blivit lÀttare att förstÄ vad som ska undervisas i. Det framgÄr att lÀrarna tycker att den teoretiska undervisningen Àr lÀttare att genomföra i friluftsliv, dÄ det tidigare fanns problem för lÀrarna att genomföra praktisk undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Den manliga dominansen fortgĂ„r och fortgĂ„r, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell Ă€r nĂ„gra teoretiker som Ă€r utgĂ„ngspunkt i detta examensarbete som hĂ€mtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka nĂ„gra manliga idrotts- och hĂ€lsalĂ€rares syn pĂ„ manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i sĂ„ fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett sĂ€rskilt utarbetat kodschema för att underlĂ€tta analysen av intervjumaterialet har anvĂ€nts. De intervjuade lĂ€rarna visade sig vara homogena i sin syn pĂ„ manlighet. Oavsett Ă„lder och erfarenhet inom yrket sĂ„ var tankar och reflektioner angĂ„ende begreppet manlighet överensstĂ€mmande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar nÀr problemlösning anvÀnds i den matematiska undervisningen. Vi valde detta omrÄde dels för att vi sjÀlva Àr intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stÀrka oss i vÄr lÀraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har anvÀnt oss av tester, observationer och intervjuer i vÄr undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vilken instÀllning lÀrare och elever har till svensk grammatik, samt om det behöver ske en förÀndring i lÀrarnas sÀtt att undervisa i momentet. Vi gjorde enkÀtundersökningar bland totalt 108 elever i grundskolans Är 6 och 9 och gymnasieskolans Är 3. Vidare genomfördes elev- och lÀrarintervjuer. De resultat som framkom bland eleverna visade att en majoritet av dem upplevde grammatiken som svÄr och jobbig och att de ville ha en förÀndring till stÄnd betrÀffande undervisningen. DÀremot kunde de inte direkt ge nÄgra konkreta förslag pÄ hur undervisningen skulle kunna förÀndras.

Hur ska sprÄklÀraren anvÀnda förstasprÄket i undervisningen i andrasprÄk? En lÀnge dominerande syn var att bruket av förstasprÄket skulle minimeras och andrasprÄket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det Àr ocksÄ en syn som Äterspeglas i rÄdande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna sprÄk i allt vÀsentligt ska bedrivas pÄ andrasprÄket. Eftersom den nya skolan dock ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgÀngliggöra aktuell vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstasprÄkets funktion i klassrummet. DÀrför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Mitt mÄl med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ vad livsfrÄgor kan innebÀra för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrÄgor som ungdomar idag anser Àr viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jÀmfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio Är tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer Àn t.ex. frÄgor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frÄgor som de om mÀnniskor Àr lika mycket vÀrda och hur en bra kamrat ska vara som nÄgot viktigt och intressant att fundera kring. De tvÄ begrepp som jag har undersökt nÀrmare, förstÄelse och reflektion, utifrÄn lÀroplanen, kursplanen och litteratur, har stött pÄ svÄrigheter dÄ jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebÀr av lokala kursplaner och betygsÀttning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.

Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.

Syftet med denna uppsats Àr att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fÄnga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen Àr att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. UtifrÄn detta har jag tittat pÄ om det i förlÀngningen kan förenkla lÀrandet av steg och sekvenser. Svaren frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrÄn litteraturen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild svensklÀrare pÄ gymnasiet har av Àmnet och vad som styr valet av innehÄllet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lÀrare pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklÀrare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgÄngen presenteras olika forskares syn pÄ svenskÀmnet ur ett innehÄllsperspektiv. Forskarna visar Àven pÄ olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lÀrarna i deras val av innehÄll i undervisningen. Resultatet visar att det Àr stor skillnad i hur lÀrarna pÄ de olika programmen ser pÄ sitt Àmne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. LÀrarna pÄ programmen Àr överens om att kursplanerna med dess mÄl och betygskriterier, samt elevgruppens förutsÀttningar, Àr det som frÀmst styr deras val av innehÄll i svenskÀmnet.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.