Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Detta arbete gjorde jag för att fÄ reda pÄ hur elever reflekterar runt sitt eget lÀrande och vilka förslag till förbÀttring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda pÄ detta genom att intervjua fem elever och Àven söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en vÀlutvecklad metakognition och att de hade ett antal vÀrdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag ocksÄ att det Àr svÄrt att hitta undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan trÀna elevernas metakognitiva tÀnkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbÀttringar sÄ kan man komma en bit pÄ vÀgen mot den perfekta undervisningen..

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur lÀrarnas syn pÄ och instÀllning till datorn i undervisninggen pÄverkar den praktiska tillÀmpningen. Undersökningen avser lÀrare inom grundskolan i PiteÄ kommun, frÄn förskoleklass till Ärskurs 9. I genomförandet av undersökningen har vi anvÀnt oss av enkÀter som besvarades av 60 stycken lÀrare, samt kompletterande djupintervjuer av fyra stycken lÀrare frÄn olika skolor. Undersökningen visar pÄ att dator och IT anvÀndandet hos lÀrare inom PiteÄ Kommun Àr utbrett. Beroende pÄ lÀrarnas lokala förankring och deras syn pÄ datoranvÀndning i skolan varierade kontinuiteten i anvÀndandet.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Studiens syfte Àr att fÄ en djupare insikt i hur fem lÀrare arbetar och förhÄller sig till ett utdrag ur dagens lÀroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lÀrarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Den bakgrund som uppsatsen vilar pÄ, tar sin utgÄngspunkt i lÀroplansforskningen som i sin tur Àr uppdelad i tre omrÄden; den normativa lÀroplanen, den dolda lÀroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte Àr den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs dÀr samtliga lÀrare ger uttryck för sina Äsikter och berÀttar om sina olika arbetssÀtt i relation till det utdrag som gÀller för studien.I diskussionen redovisas att de intervjuade lÀrarna har en positiv och likvÀrdig instÀllning till utdraget ur lÀroplanen. De Àr mÄna om att strÀva efter att ta hÀnsyn till varje elevs förutsÀttningar och behov i undervisningen.

Syftet med den hÀr studien har varit att beskriva hur lÀrarens presentation av division i undervisningen för Ärskurs 3 pÄverkar elevernas val av strategier nÀr de rÀknar division. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med en lÀrare samt Ätta elever. Vid intervjuerna fick eleverna rÀkna nÄgra tal och samtidigt förklara hur de tÀnker. Resultatet visar att eleverna till stor del anvÀnder sig av de strategier som lÀraren har presenterat i undervisningen. Dock var strategierna inte alltid effektiva.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare Är och den syn pÄ litteraturÀmnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta Àr ett viktigt omrÄde att undersöka dÄ skönlitteratur i stor utstrÀckning anvÀnds i grundskolans tidigare Är och fyller en viktig funktion dÄ det gÀller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i Är tvÄ pÄ en skola pÄ en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt nÄgra elever frÄn klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika höglÀsningstillfÀllen.

Uppsatsen handlar om de sÄ kallade grÄzonsbarnen. Detta innebÀr de elever som ofta inte har nÄgon diagnos men som ÀndÄ har svÄrt att uppnÄ kunskapsmÄlen i skolan. Uppsatsen fokuserar pÄ arbetet med grÄzonsbarnen och hur lÀrarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen sÄ att alla elever har en chans att uppnÄ högsta möjliga nivÄ. Undersökningen innefattar Àven de digitala hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svÄrigheter som uppkommer om resurserna inte Àr tillrÀckliga.

Alla mÀnniskor lever i ett historiskt sammanhang, dÀr de anvÀnder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. DÀrför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förstÄelse för detta. Eleverna kan pÄ sÄ sÀtt bli medvetna om att det finns en relation mellan dÄtid, nutid och framtid. De utvecklar dÄ ett historiemedvetande, som i sin tur fÄr konsekvensen att eleverna kan lÀra av historien, och dÀrmed bruka historien pÄ ett mer medvetet sÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med anvÀndningen. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrare och pojkar respektive flickor upplever anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare och elever som Àr verksamma i grundskolans Är tre. Resultaten visar att lÀrare anvÀnder skönlitteratur pÄ flera olika sÀtt i skolans verksamhet.

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Studien handlar om hur lÀroplanens grundlÀggande vÀrden om jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn förankras i lÀromedel och undervisning i Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen analyseras tre lÀromedel i Svenska B som tre gymnasielÀrare frÄn SkellefteÄs tre gymnasieskolor anvÀnder sig av i undervisningen. Den andra delen bestÄr av intervjuer med tre lÀrare om hur de anvÀnder lÀromedlen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i lÀromedlen.

Det nationella provet Àr obligatoriskt för alla i Är 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkÀtundersökning syftar till att studera vilka attityder och förestÀllningar som lÀrare och elever i Är 9 kan ha gÀllande det nationella provet i svenska. Det undersöks Àven om provet pÄverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i sÄ fall hur. Undersökningen Àr utförd pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de pÄpekar tidsbristen och stressen kring provet.