Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet pÄverkar valet av lÀsinlÀrningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lÀrarna och nyutbildade? Vi ville Àven undersöka vilka övriga komponenter det Àr som pÄverkar undervisningen i lÀsinlÀrning.Metoden för vÄr undersökning har varit kvalitativa intervjuer. VÄr mÄlgrupp var lÀrare som arbetat mindre Àn 5 Är och lÀrare som arbetat mer Àn 30 Är.Resultatet pekar pÄ att de erfarna lÀrarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i lÀsundervisningen. För de mindre erfarna Àr skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn nÀr man vÀljer metod.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens Àmnesidentitet ur ett lÀrarperspektiv. HuvudfrÄgestÀllningen i uppsatsen Àr vilken betydelse gymnasielÀrare ger kristendomen som innehÄll inom religionskunskapsÀmnet. UtgÄngspunkten Àr undervisningen om religioner och livsÄskÄdningar. I uppsatsen knyts lÀrarnas svar till lÀroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielÀrare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton Är.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad nÄgra lÀrare anser om barns inlÀrning genom musiskt lÀrande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lÀrandet. Genom litteraturlÀsning har jag lÀrt mig att mÀnniskan hela tiden strÀvar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker stÀndigt för att vi ska förstÄ oss pÄ vÄr omvÀrld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle dÀrför bli en naturlig del för eleverna.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀrdegrundsbegreppen mÄngfald och tolerans implementerats i SO-Àmnenas lÀroböcker. Uppsatsens didaktiska strÀvan Àr att skapa gott innehÄll i undervisningen att motverka frÀmlingsfientlighet och rasism.De metoder som anvÀnts för att uppnÄ syftet och den didaktiska strÀvan Àr dels en kvantitativ mÀtning av vÀrdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktÀristiska framstÀllning i Natur & Kulturs lÀromedelUndersökningen av lÀroböckerna har visat att de normativa och vÀrderande formuleringarna fÄtt stÄ tillbaka till förmÄn för en deskriptiv framstÀllning av skolans vÀrdegrund samt att vÀrdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhÄllande till lÀroböckernas totala text. Undersökningen visar ocksÄ, att en didaktisk strÀvan att förbÀttra undervisningen kring vÀrdegrundsfrÄgorna faller pÄ lÀrarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och frÀmlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förstÄelse krÀvs tvÀrvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktÀristiska citat hÀmtade ur lÀroböckerna.

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta Àmnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vÀvs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig pÄ att mina elever saknade förstÄelse av bildsprÄket. Orden och texterna kom dÀrför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förstÄelse för bildsprÄket.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar elever med lÀssvÄrigheter i den ordinarie undervisningen. För att besvara detta syfte har tvÄ frÄgestÀllningar utformats: AnvÀnder sig lÀrare av nÄgon speciell lÀsinlÀrningsmetod? Om inte, hur interagerar lÀrare och elev dÄ, för att lÀrande ska kunna ske i lÀsning?Teori: Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr omgivningen Àr avgörande för individens utveckling och prestation. Utveckling sker genom relationer och dialogen Àr betydelsefull i detta perspektiv. Elevers utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad Àn att den Àr en oberoende individuell process.Metod: För datainsamlingen har kvalitativa intervjuer och observationer anvÀnts.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man kan förbÀttra tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lÀrare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmÄlsundervisningen och undervisningen i svenska som andrasprÄk Àr för tvÄsprÄkiga elever samt huruvida det skulle vara bÀttre att undervisa dessa elever pÄ deras modersmÄl i till exempel samhÀllsorienterande Àmnen. Resultatet visar att det Àr mycket viktigt att behÄlla modersmÄlet och utveckla det. DÀrför borde modersmÄls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde Àven strÀva efter att förbÀttra modersmÄlslÀrarnas status.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare Är genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lÀrarna Àr eniga om att dans Àr ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde anvÀndas i undervisningen rÄder det delade meningar om.

PopulÀrmusik Àr nÄgot som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det Àr ocksÄ nÄgot som uppskattas och anvÀnds/lyssnas pÄ av mÄnga elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur populÀrmusik anvÀnds och kan anvÀndas i undervisningen, med inriktning pÄ Àmnen, metoder och mÄl. För att fÄ svar pÄ detta lÀste jag om olika sÀtt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit pÄ populÀrmusik i skolan genom Ären samt olika sÀtt som man har arbetat med den i skolan. UtifrÄn dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan anvÀnde nÀr jag intervjuade sex lÀrare/fritidspedagoger pÄ olika skolor i UmeÄ.Mina erfarenheter frÄn egna skolÄr var att man ofta anvÀnt populÀrmusik i undervisningen som ett sÀtt att ?ha skoj?.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.