Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och belysa vad sex lÀrare i Ärskurs fyra och fem anser om det matematiska sprÄket och det matematiska samtalet, hur lÀrarna anser sig arbeta med samtalet och sprÄket i undervisningen samt hur lÀrarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det hÀr arbetet Àven undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lÀrarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stÀmmer överens med deras intentioner med undervisningen.Undersökningen Àr kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och sprÄkkategorier som vi har anvÀnt oss av vid sammanstÀllandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lÀrarna ser positivt pÄ arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt sprÄk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lÀrare anvÀnder sig i hög grad av ett matematiskt sprÄk och lÀrarna beskriver flera olika sÀtt att genom samtalet stödja eleverna pÄ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ stÀller sig till att anvÀnda populÀrkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populÀrkulturen och medieanvÀndandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tÀnker kring anvÀndandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika omrÄden av populÀrkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utlÀggningar, men samtidigt innehÄllit specifika och kompletterande frÄgor. Studien Àr kvalitativt inriktad, och tonvikten lades pÄ analyser utifrÄn vad som sades pÄ intervjuerna.PopulÀrkultur och medier pÄverkar de flesta mÀnniskors sÀtt att leva idag, och diskussionerna kring detta Àr mÄnga.

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lÀrande - LÀrares uppfattningar och förstÄelser av att anvÀnda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och Är: VTŽ14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lÀrares uppfattningar ocharbetssÀtt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhÄllningssÀtt, progressivt, levandegöra,livslÄngt lÀrande, skolan- en del av samhÀllet, grÀnsöverskridande undervisning, det livsvidalÀrandet, undervisningsbaserat lÀrande.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill sÀga av att basera undervisningenpÄ elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frÄgestÀllningar Àr;Hur uppfattar lÀrare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lÀrarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lÀrarna att man bör tÀnka pÄ dÄ man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien Àr kvalitativ och har lÀrarens perspektiv. Metod och material som anvÀnts ÀrfrÄgeformulÀr med öppna/autentiska frÄgor, som besvarats av 15 lÀrare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för Àmnet.ResultatResultatet visar att om man som lÀrare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar grÀnsöverskridande mellan teori och praktik, utgÄr frÄn elevernas erfarenheter,dvs. förförstÄelser och behov och lÄter eleverna lÀra genom att anvÀnda sin eller sinalÀrstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslÄng och livsvidsÄdan.Studiens betydelse för lÀrarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lÀrarverksamheten sÄ att undervisningenvarieras enligt gÀllande styrdokument, LÀroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvÀndningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poÀngteras.

Syftet med studien Àr att beskriva sju lÀrares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lÀra i NO- undervisningen. LÀrarna arbetar upp till skolÄr 6 och Àr erkÀnt skickliga i sin undervisning.Under vÄr lÀrarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lÀrare kan ge elever möjligheter att lÀra. UtifrÄn egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade Àmnena.  Med dessa tvÄ utgÄngspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien anvÀndes en kvalitativ metod, dÀr vÄrt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkÀnt skickliga lÀrare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lÀrare som har en undervisning av god kvalitet. UtifrÄn lÀrarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lÀra i NO-undervisningen.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att tolkas i kursplanerna för Àmnet Svenska som andrasprÄk, kurserna A och B, men ocksÄ vilka uppfattningar av Àmnet som finns bland verksamma lÀrare pÄ gymnasiet. För att ta reda pÄ vad Svenska som andrasprÄk Àr i teorin har jag lÀst forskning som gjorts kring andrasprÄksundervisning, men jag har ocksÄ med utgÄngspunkt i teoretiska Àmneskonceptioner analyserat de direktiv som finns i Skolverkets kursplaner och beskrivningar av Àmnet. För att fÄ svar pÄ hur gymnasieÀmnet utformas i praktiken har jag anvÀnt mig av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. För att fÄ ett djupare och mer nyanserat resultat har jag ocksÄ gjort kvalitativa intervjuer. Informanterna i undersökningen bestod av undervisande lÀrare i Àmnet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares instÀllning till Àmnet svenska som andrasprÄk Àr.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var:? Vilken instÀllningen har nÄgra olika lÀrare till Àmnet SVA?? PÄverkar lÀrarens kunskap om Àmnet SVA dennes instÀllning till det?? Hur arbetar de olika skolorna med SVA?? Under vilka omstÀndigheter bedrivs SVA-undervisningen pÄ nÄgra skolor?Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sex kvinnliga lÀrare i varierande Äldrar och med olika utbildningar. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram lÀrarnas instÀllning till Àmnet.Resultatet visar att instÀllningen till Àmnet till viss del pÄverkas av lÀrarnas utbildning och erfarenhet pÄ sÄ sÀtt att lÀrare med en god utbildning eller lÄng erfarenhet inom yrket har en mer positiv instÀllning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lÀgger SVA-undervisningen pÄ den tid det passar lÀraren, vilket Àven kan vara efter elevens skoldag. LÀraren som bedriver undervisningen har mycket sÀllan nÄgon utbildningen i Àmnet.

Den hÀr studien handlar om symmetriundervisning i grundskolan. Litteraturen lyfter fram olika arbetssÀtt inom symmetriundervisningen som att testa, konkret göra, beskriva samt diskutera för att eleven ska lÀra sig anvÀnda och skapa sig förstÄelse för begreppet symmetri. Syftet med denna undersökning var dels att faststÀlla vilka arbetssÀtt som lÀrare verksamma i Ärskurs 1-6 i LuleÄ kommun anvÀnder sig av samt att se om det skett nÄgon utveckling kring undervisningen av symmetri i och med att kursplanen 2011 (Lgr 11) har lagt till symmetri i det centrala innehÄllet för matematik. Symmetri stod inte med i föregÄende kursplan (1994).Undersökningen som utförts Àr en tvÀrsnittssurvey dÀr datainsamlingen har bestÄtt av en enkÀt som skickades ut via mail. EnkÀtsvaren visar att 90 % av de lÀrare som besvarade enkÀten anvÀnder sig utav nÄgot av de arbetssÀtt som litteraturen föresprÄkar.

BrandmÀn har ett krÀvande arbete, fysiskt och psykiskt. God hÀlsa och arbetsförmÄga Àr av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hÀlsa Àr valet av kost. PÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och vÄren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvÀrdera om interventionen haft nÄgra effekter i form av förÀndringar i de anstÀlldas kostvanor.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Entreprenörskap Àr ett begrepp i den nya lÀroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett pÄbud frÄn regeringen 2009. Den nya lÀroplanen för gymnasieskolan trÀdde i kraft med reform Är 2011. Entreprenörskap Àr ett koncept som kan tolkas pÄ olika sÀtt i skolan. Det kan ha en snÀv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet dÀr ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel pÄ kompetenser Àr kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första Är och syftade till att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om elevers inflytande och olika sÀtt att lÀra i undervisningen av bokstÀver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med bÄde elever och lÀrare anvÀnts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lÀrares uppfattningar skiljde sig Ät nÀr det handlade om elevers olika sÀtt att lÀra ? lÀrstilar. LÀrarna tyckte att de varierade sig nÀr det handlade om lÀrstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillrÀcklig.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lÀrares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framstÀllning i undervisningen. Vilken plats upplever lÀrare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och nÀr fÄr elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet?Uppsatsen Àr baserad pÄ sex intervjuer. TvÄ lÀrarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig Ät i de tvÄ olika klassrummen.