Syftet med denna studie var att skildra lÀrares uppfattningar av teknikÀmnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrÄn den definition av Àmnesdidaktiken som Àgnar sig Ät undervisningsinnehÄllets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frÄgor. LÀrare frÄn tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkÀter till lÀrare, anvÀnda en Àmnesdidaktisk ansats, för att nÄ fram till kunskap om hur lÀrare uppfattar undervisningen i teknikÀmnet. LÀrarnas uttalanden visar exempel pÄ hur tekniken gör nÄgot eller utför nÄgot (praktiskt) som förenklar vardagen.

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens anvÀndning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare Är..

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur lÀrare som undervisar elever i klasserna F ? 6 anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i sin undervisning. Vi vill ocksÄ fÄ fram dessa lÀrares syn pÄ utomhusundervisning och fÄ ta del av deras erfarenheter inom Àmnet. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes samt analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i undervisningen pÄ olika sÀtt och i varierande omfattning.

I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

FÀrska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhÄllande till övriga vÀrldens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer Àn andra. Detta fick oss att fundera över om lÀrstilsmetodiken kunde tillföra nÄgot till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar dÀr undervisningen matchat elevernas lÀrstilar har elevernas resultat anmÀrkningsvÀrt förbÀttrats VÄr studie har dÀrför ett huvudspÄr - lÀrarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda pÄ hur lÀrare undervisar i matematik och hur de tÀnker sig nÄ alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lÀrare i Är 1-3.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Studien beskriver lÀrarnas syn pÄ arbetet med förmÄgor och det synliga lÀrandet iklassrummet. Vidare behandlar studien hur lÀrarna hanterar lÀrandet för att eleverna skautveckla förmÄgor och hur lÀrandet synliggörs för eleverna. Bakgrunden till denna studie Àratt förmÄgorna blivit tydligare i och med att lÀroplanen, Lgr 11, kom och genom GöranSvanelids konceptet ?The Big Five? som innefattar fem förmÄgor som plockats ut frÄn Lgr 11och som Àr de vanligast förekommande i lÀroplanen. De fem förmÄgorna Àr analysförmÄga,kommunikativ förmÄga, metakognitiv förmÄga, förmÄga att hantera information ochbegreppslig förmÄga.

VÄrt val av forskningstema föll sig naturligt dÄ vi bÄda finner det av yttersta vikt att de estetiska lÀroprocesserna framhÄlls i de didaktiska praktikerna. DÀrför var vi nyfikna pÄ att fÄ reda pÄ hur det förhÄller sig med detta i empirin. VÄrt huvudsyfte med studien var att fÄ svar pÄ frÄgan pÄ vilket sÀtt de estetiska lÀroprocesserna anvÀnds i arbetet med barn med sÀrskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser Àr fördelen med att anvÀnda sig av de estetiska lÀroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska lÀroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra skolor i norra Norrland, Kiruna samt SkellefteÄ.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Vi har tillverkat en brÀdspelsprototyp som Àr tÀnkt att fungera som ett verktyg för lÀrare vid individualisering av undervisningen. BrÀdspelet Àr ocksÄ tÀnkt att fungera som ett engagerande och interagerande verktyg för elever. Spelet Àr ett frÄgespel som frÀmst behandlar de naturorienterande Àmnena, NO och de samhÀllsorienterade Àmnena, SO, men Àven Àmnena bild, engelska, matematik, musik, svenska och teknik behandlas. Vid utformning av brÀdspelet och brÀdspelets frÄgekort utgick vi frÄn utvalda delar av det centrala innehÄllet i Lgr 11, för Ärskurs 1-3. Kopplat till frÄgorna utformades ett underlag som eleverna kan fylla i och som lÀraren sedan kan anvÀnda som ett hjÀlpmedel i sitt arbete med att individanpassa undervisningen, och dÀrmed individualisera den efter varje elevs olika förutsÀttningar.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lÀrares undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ lÀrares frÄgor i undervisningen dÄ frÄgan utgör ett av mÄnga redskap som kan anvÀnds för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi studerat teorier om kunskap och lÀrande och tittat pÄ olika typer av frÄgor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien Àr baserad pÄ en strukturerad observationsform dÀr vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser pÄ tvÄ VFU-skolor (F-3) i norrort.