Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om elevers motivation pÄverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod Àr intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvÀrderingsenkÀter och lektionsbesök. Undersökningen Àmnar fÄ svar pÄ hur elevers motivation pÄverkas pÄ matematiklektioner med praktiska övningar jÀmfört med pÄ mer traditionella lektioner med rÀkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen Àr författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv pÄverkan pÄ elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Denna studies syfte Àr att belysa hur ett urval av engelsklÀrare uppfattat hur undervisningen samt deras elever pÄverkats av införandet av betyg i Ärskurs 6. För att besvara detta anvÀndes kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som satte betyg i engelska lÀsÄret 2012/2013. Resultatet visar att införandet av betyg pÄverkat undervisningen sÄ tillvida att de muntliga inslagen ökat eftersom förmÄgorna som ska bedömas krÀver att eleverna ges förutsÀttningar att visa dessa. Resultatet visar Àven att införandet av betyg har ökat elevernas motivation till skolarbetet. De elever som riskerar ett lÄgt eller ett underkÀnt betyg uppvisar dock inte ökad motivation utan snarare sÀnkt.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Denna uppsats diskuterar det faktum att mÄnga lÀrarstudenter inom Religionsvetenskap och lÀrande Àr kristna eller, i mer sÀllsynta fall, bekÀnner sig till nÄgon annan traditionell religion. Enligt lÀroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som nÄgot av ett problem om lÀrarstaben i det aktuella Àmnet Àr aktivt troende. LÀnge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand vÀxte kraven pÄ objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. PÄ 1960-talet var kravet pÄ objektivitet sÄ stort att mÄnga lÀrare blev rÀdda för att undervisa och pÄ sÄ sÀtt rÄka pÄverka sina elever med sina egna Äsikter. Nu har kraven pÄ objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, beslutade författarna sig för att ta reda pÄ vilka olika undervisningsÀtt det finns för de elever som lÀr kinestetiskt, alltsÄ genom att fÄ röra pÄ sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lÀrarna fick ett fiktivt case att utgÄ ifrÄn.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsÀtt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolan.Författarnas tolkningar av lÀrarnas svar Àr att de gÀrna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lÀrande. Detta gÀller inte enbart det kinestetiska lÀrandet.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel/program ur ett elev- och lÀrarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar rörde hur digitala program som verktyg pÄverkade matematikundervisningen och hur elever och lÀrare sÄg pÄ att arbeta pÄ detta sÀtt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt Àr dÄlig pÄ att anvÀnda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument stÄr det tydligt att moderna verktyg ska anvÀndas i undervisningen. Vidare visar rapporter pÄ att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst rÀkning. Forskare menar att om man anvÀnder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Titeln pÄ denna studie Àr ett citat frÄn en klasslÀrare. Som titeln indikerar syftar denna studie till att se hur verksamma lÀrare pÄ sjukhusskolan och klasslÀrare arbetar för att elever med diagnosen cancer ska uppnÄ kunskapskraven. Forskningen om detta Àmne Àr begrÀnsad varför det behöver utforskas mer. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare genomförts. Resultatet visar att det Àr svÄrt för klasslÀrare att göra en bedömning av en elev som Àr sjuk och dÀrmed inte kan delta i den ordinarie undervisningen.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur genus konstrueras och pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur pÄverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hÀlsa av att skolan Àr konfessionell? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begrÀnsningar inom Àmnet idrott och hÀlsa, i sÄdana fall vilka? Kan skolan uppfylla lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl och samtidigt vÀrna islamska vÀrderingar? Vilka roller i samhÀllet förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien Àr en kvalitativ undersökning dÀr halvstrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgÄngspunkt frÄn skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de tvÄ idrottslÀrarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottslÀraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.