Syftet var att kartlÀgga skolÄr 7-9 lÀrares uppfattningar om vilka möjligheter de ansÄg sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lÀrares uppfattningar om vilka begrÀnsningar som de upplevde i frÄga om att ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom nÄgra skillnader beroende pÄ lÀrarnas bakgrund. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielÀrare pÄ kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en Àr muslimsk, en Àr kristen och en saknar religiös profil eller Àr icke-konfessionell. De tre skolorna Àr sÄledes Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte Àr att jÀmföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man stÀller sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmÀnhet, och hur Àmnet Àr upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av nÄgon religion och ifall nÄgon religion helt lÀmnas utanför. Detta Àr viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktÀr ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur en lÀrare arbetar med nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning Àr kring detta. VÄr undersökning bygger pÄ intervju med lÀraren samt enkÀtutdelning till 23 elever frÄn en klass i Ärskurs 5. Vi anvÀnder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vÄr undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av nyheter i undervisningen. VÄrt resultat visade att bÄde lÀraren och eleverna hade en positiv instÀllning till nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssÀndningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utstrÀckning elever fÄr producera egen film. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av empirisk insamling frÄn intervjuer som sex svensklÀrare frÄn tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar pÄ att lÀrare har en positiv instÀllning till anvÀndandet av film i undervisningen men att svenskÀmnet stödjer sig pÄ traditionell litteratur.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund Det Ă€r mĂ„nga teoretiker och forskare som Ă€r överens om att leken Ă€r viktig för barns utveckling och stimulerar barns lĂ€rande. I förskolan idag Ă€r leken ett naturligt arbetssĂ€tt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger anvĂ€nda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi sjĂ€lva Ă€r intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det Ă€r intressant att fĂ„ veta hur förĂ€ldrar ser pĂ„ lek. Syfte Syftet med vĂ„r studie Ă€r att kartlĂ€gga förĂ€ldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolĂ„ren.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Syfte med undersökningen var att ge svar pÄ om, och i sÄ fall hur metoden för effektiv lÀsteknik pÄverkar elevens studievanor, sjÀlvstudietid, förstÄelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lÀsteknik integrerades i undervisningen. För undersökningen anvÀndes tre enkÀter. Den första enkÀten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Anledningen till att jag vallt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktiker som lÀrarkandidat i lÀsÄr 1-3, upplevt NO-undervisingen sÄ gott som obefintlig. Jag blev dÀrför nyfiken pÄ vad lÀrare i lÀsÄr 1-3 har för pedagogisk grundsyn pÄ NO-Àmnet i skolan? Vilket innehÄll och arbetssÀtt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstÄende frÄgor. Intervjudelen Àr grunden i arbetet och litteraturen Àr tÀnkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lÀrare frÄn fyra skolor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrarna förhÄller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda pÄ fördelarna med att anvÀnda digitala medier som lÀroverktyg. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie, dÀr tvÄ observationer och en intervju med en modersmÄlslÀrare anvÀnds som metod. Detta för att fÄ en förstÄelse för vilka uppfattningar som finns kring anvÀndandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet frÄn undersökningen visar att digitala medier Àr ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjÀlp av digitala verktyg skapar lÀraren positiva lÀrandesituationer som underlÀttar inlÀrningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlÀrning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, dÄ det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bÀttre arbeten..