Syftet med studien var att undersöka gymnasielÀrares uppfattning om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt hur de resonerar kring sin anvÀndning av lÀroböcker i undervisningen. Det empiriska materialet bygger pÄ 5 semistrukturerade intervjuer med lÀrare av olika Älder och yrkeserfarenhet. Studiens resultat och analys sÀtts i relation till befintlig forskning inom omrÄdet.Resultatet av visar att gymnasielÀrarna i första hand ser lÀroboken som ett komplement, eller som ett lÀromedel av flera. Samt att lÀrobokens roll i undervisningen varierar baserat pÄ vilken del av svenskÀmnet, den sprÄkliga eller den litteraturvetenskapliga som lÀraren talar om. HÀr framgÄr att fyra av de fem tillfrÄgade lÀrarna upplever sig ha större anvÀndning av lÀroboken bÄde i förarbetet samt den konkreta undervisningen nÀr det kommer till den sprÄkliga delen av Àmnet, medan de i större utstrÀckning anvÀnder sig av övrig- eller egenproducerat material i den litteraturvetenskapliga delen av undervisningen.Det tydligaste resultatet som gÄr att utlÀsa av vÄr studie, vilket Àven finner stöd i den befintliga forskningen inom Àmnet, Àr att det som i första hand avgör lÀrobokens roll i undervisningen Àr lÀrarens subjektiva uppfattning om professionen och lÀraruppdraget, vilket faller tillbaka pÄ den enskilda lÀrarens behov av kreativ frihet, deras pedagogiska och politiska grundsyn samt deras Àmnes- och kunskapssyn..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare möjliggör att eleverna uppnÄr mÄlen, bÄde strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, med hjÀlp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krÀvs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. UtifrÄn litteraturen sÄ fann jag att det Àr vÄr skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krÀvs för att alla elever ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Litteraturen visade Àven pÄ att det Àr ett uppdrag som lÀrare anser Àr svÄrt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie pÄ en skola dÀr jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lÀrare frÄn Är 1-6.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Arbetets didaktiska upplÀgg utgÄr frÄn ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Undervisningen ska hÄlla hög pedagogisk standard och uppfylla de lÀromÄl som finns angivna i lÀroplanen. Tidigare forskning om populÀr kultur och lÀrande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla lÀromÄl genom att analysera ett populÀr kulturellt barnprogram..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt pÄverkar elevernas tidiga lÀs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer pÄ en lÄgstadieskola i Mellansverige dÀr Ipads anvÀnds i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskÀlla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade ocksÄ att eleverna blev vÀldigt engagerade i skolarbetet och visade pÄ stora kunskaper och i redan tidig Älder en vÀlutvecklad problemlösningsförmÄga bÄde enskilt och i grupp.Det resultat jag fÄtt fram har Àven visat att lÀrarens roll i klassrummet underlÀttas dÄ stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess anvÀndare genom applikationen som utformar övningarna efter anvÀndarens kunskapsnivÄ. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att lÄta skolelevers egna funderingar och stÀllningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i Àmnet religionskunskap. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas sÄ att elevernas röster synliggörs och tillÄts influera undervisningen pÄ djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock Àr underordnat det ovan nÀmnda, Àr att redovisa den livsfrÄgeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning Àr dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som Àgde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar pÄ de livsfrÄgor jag stÀllt dem inför. Dessutom ingÄr en av eleverna utförd utvÀrdering av arbetssÀttet.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslÀrare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frÄgestÀllningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslÀrare som arbetar bÄde pÄ högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen anvÀnder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat pÄvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. LÀrarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmÄlen och egna samt elevernas intressen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.