SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till bild och anvÀndning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska Àmnena i skolÄr 1-5. I undersökningen vill vi Àven diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildomrÄdet kan styra eller pÄverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestÄende av fyra lÀrare och tvÄ fritidspedagoger alla verksamma inom skolÄr 1-5. Analysen tolkas med hjÀlp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lÀrande och inlÀrning samt av andra teorier relevanta för Àmnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgÄr att alla pedagogerna har en positiv instÀllning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i nÄgon utstrÀckning med bild i undervisningen.

Ett av skolans viktigaste mÄl Àr att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhÀlle dÀr vi i allt högre grad förvÀntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. MÄnga av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhÀllsfrÄgor, och kursplanen för de naturorienterande Àmnena betonar förmÄgan att anvÀnda naturvetenskapliga kunskaper för att ta stÀllning i sÄdana vÀrdefrÄgor. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ i vilken grad elever och lÀrare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena anvÀnds till vÀrdefrÄgor, och om de Àr nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkÀtundersökning genomfördes med elever i Är 9 och deras lÀrare för att ta reda pÄ deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att tyngdpunkten ligger pÄ att lÀra fakta, och de önskar mer av vÀrdefrÄgor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad Àn pojkarna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Med grund i retorikens Äterkomst i Àmnesplanen för svenskÀmnet pÄ gymnasiet Àr uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till och genomförande av undervisning i muntliga framstÀllningar. Syftet har konkretiseras genom de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vilket förhÄllningssÀtt uppvisar svensklÀrare pÄ gymnasiet till muntliga framstÀllningar, med avseende pÄ betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhÄllande till andra moment i kursen? Hur ser svensklÀrare pÄ organisationen av muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet? För att leva upp till syftet och besvara frÄgestÀllningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har tvÄ informanter lÀmnat in listor pÄ de begrepp som anvÀnds i undervisningen kring muntliga framstÀllningar. BÄde tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar pÄ skilda förhÄllningssÀtt gÀllande muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnÄs, istÀllet pÄvisar uppsatsen en bristande konsensus i frÄgan..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur tre religionslÀrare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen pÄ gymnasiet. Med religionsmöte avses hÀr dÄ en grupp elever gör ett studiebesök hos nÄgot religiöst samfund eller dÄ en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslÀrare. Resultatet visar att lÀrarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primÀra Àr att eleverna skall fÄ en förstÄelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill Àven med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgÄngen framstÀlls forskares syn pÄ hur lÀrare bör/ska anvÀnda film/tv-program i undervisningen. De som sjÀlva Àr lÀrare anvÀnder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna anvÀndning studeras. Uppsatsen berör ocksÄ upphovsrÀtten och ger en kort sammanfattning av vad lagen sÀger om anvÀndning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma lÀrare.

Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare i Är 7-9 ser pÄ det faktum att no-undervisningen i de lÀgre Ären ökat. Jag har frÀmst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag Àr Àven nyfiken pÄ hur samarbetet mellan lÀrarna i de olika Ären fungerar samt hur lÀrarna ser pÄ elevernas instÀllningar och attityder till de naturvetenskapliga Àmnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lÀrandet och ger exempel pÄ lÀrandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar Àven forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lÀgre Äldrarna.

 I skolan anvÀnds olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde anvÀnda sig av ett material som var i stort sÀtt sjÀlvrÀttande! Det syfte vi har för den hÀr studien Àr att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjÀlpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjÀlpa eleverna i sin sprÄk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i tvÄ klasser pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att det Àr möjligt att anvÀnda sig av Montessorimaterial, men att det krÀvs tid i början och att det dÄ mest Àr ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrÄn det data som vi har samlat Àr att materialet kan vara bra att anvÀnda och gÄr att anvÀnda sig av i skolan.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Studier visar att sprÄket i lÀroböcker i de naturorienterande Àmnena har en hög abstraktions nivÄ och ofta Àr skrivna för dem som redan Àr intresserade av Àmnena (Helldén med flera, 2005). Skönlitteratur kan anvÀndas som komplement till lÀroböcker, för att skapa intresse och djupare förstÄelse (skolverket, 2007). Uppsatsens syfte Àr att undersöka verksamma pedagogers anvÀndande av skönlitteratur i undervisningen av de naturorienterande Àmnena samt vilka fördelar de ser med detta.Den empiriska undersökningen baseras pÄ intervjuer med sex pedagoger verksamma i Ärskurs 4 ? 6, utvalda genom en enkÀtundersökning. Intervjuundersökningen visar att pedagogerna till viss del anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning av de naturorienterande Àmnena, men att de ser svÄrigheter med att hitta passande litteratur.