Inom vården utförs ofta schemaläggning av personal manuellt, vilket kräver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp läkare, med dess ofta mycket komplexa sammansättning vad gäller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, är ingen lätt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont på ett halvår till ett år, skulle kunna underlätta denna uppgift.I rapporten presenteras en måloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som väl representerar de förutsättningar som råder vid bemanningsplanering av läkare har alternativa formuleringar provats och utvärderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras på måloptimering, har i en pilotstudie testats på data från Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

BakgrundFörlust av förmågan att utföra självständig ADL är ett vanligt problem hos äldre i slutenvården. Detta leder till lidande och förlängda vårdtider. För att kunna utveckla omvårdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmåga.Syfte Att beskriva äldre patienter med försämrad ADL-förmågas upplevelser av sin vård gällande utförande av ADL inom slutenvården.MetodKvalitativ intervjustudie med åtta äldre patienter inneliggande på ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vården och personalen fungerade bra och att detta förbättrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmåga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och få hjälp med personlig hygien. Vårdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvär och ställa krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhållningsätt där riskpatienter identifieras och får möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stärka förmågan till självständigt utförande av ADL..

I Östergötland finns en verksamhet som kallas för POLI (ProducentobundenLäkemedels-information) som innebär att läkare och/eller farmaceuter från Avdelningen för klinisk farmakologi vid Linköpings universitetssjukhus går ut till vårdcentraler och kliniker med aktuell läkemedelsinformation. I oktober/november 2012 informerade de om rekommendationer kring bisfosfonater.Syftet med föreliggande arbete var att utvärdera hur kvaliteten av den producentobundna läkemedelsinformationen, POLI, i Östergötland upplevs av vårdpersonalen och undersöka effekter på läkemedelsförskrivningen av bisfosfonater. Det gjordes genom en elektronisk enkät och analys av förskrivningsmönstret av bisfosfonater.Resultatet tyder på ett positivt intryck av läkemedelsinformationen samt en ökad behandling av osteoporospatienter vilket gav lägre kostnader för landstinget. Ökningen av antalet behandlade patienter var låg med tanke på betydelsen av den ökade användningen, men i jämförelse med siffror från SoS var behandlingen högre än vad man påstod. Trots det, kan slutsatsen dras att POLI kan ha bidragit till en mer rationell läkemedelsbehandling vilket är positivt ur patientens synvinkel.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med huvud-halscancerpatienter som har talsvårigheter. Metod: Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en öron-, näs- och halsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige.  Resultat: De mer erfarna sjuksköterskorna uttryckte inte några speciella känslor eller svårigheter att bedöma de omvårdnadsbehov som huvud-halscancerpatienter med talsvårigheter har, medan de mindre erfarna sjuksköterskorna uttryckte mer känsla av osäkerhet och frustration när de inte kunde förstå vad patienten försökte säga. Alla sjuksköterskorna uppgav att patienterna ofta uttryckte frustration när de inte blev förstådda. De strategierna sjuksköterskorna använde mest var att tolka kroppsspråket och att ställa ja och nej frågor. Det mest använda hjälpmedlet var papper och penna. Alla sjuksköterskorna uppgav att kommunikation med dessa patienter krävde mer tid och att tidsbrist var en stressfaktor.

Inom vården utförs ofta schemaläggning av personal manuellt, vilket kräver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp läkare, med dess ofta mycket komplexa sammansättning vad gäller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, är ingen lätt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont på ett halvår till ett år, skulle kunna underlätta denna uppgift.I rapporten presenteras en måloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som väl representerar de förutsättningar som råder vid bemanningsplanering av läkare har alternativa formuleringar provats och utvärderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras på måloptimering, har i en pilotstudie testats på data från Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

TitelVem är JanDirekt? ? en studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVårterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien är att analysera funktionen JanDirekts utformning och användbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkätstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkätundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som ställt frågor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrån enkätsvaren kan vi med en relativt stor säkerhet säga att JanDirekt har påverkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frågor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad på känslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som använder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder på att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avståendetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta är positivt inställda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda på att den har potential att förbättrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

Bipolar disorder is a chronic affective disorder, characterized by episodes of mania and depression. Previous studies have shown beneficial results for CBT in conjunction with pharmacotherapy over pharmacological treatment alone. The aim of the present study was to evaluate a CBT treatment in group for patients with bipolar disorder, run by Norrlands universitetssjukhus. The treatment group consisted of pharmacologically stabilized patients (n=12) who received group CBT. They were compared to a control group (n=5) who received pharmacological treatment only.

Utmaningar vid förändring. En fallstudie om arbetsmiljön på storsjukhuset. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i en fusion mellan två olika universitetssjukhus. Sammanslagningen är ett led i landstingets förnyelsearbete för att stärka regionen på lång sikt. Examensarbetet är utformad som en fallstudie och belyser en klinik där personal från de två sjukhus som slagits samman är verksamma.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien.

In recent years, the demands for effectiveness and evidence in social work have increased in all work areas, including that of healthcare. This has sparked the discussion on concepts such as practical- and theoretical knowledge and their respective roles in social work. In the light of this, the purpose of this candidate thesis is to investigate healthcare social workers understanding of practical- and theoretical knowledge in the working process as well as their respective influence and importance. This candidate thesis is based on three interviews with social workers from different departments in Norrlands Universitetssjukhus in Umeå, Sweden. To provide range to the thesis, the interviewees were chosen from a purposeful sampling.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Blunda inte för sömnproblem. En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Examensarbete i omvårdnad 15 Hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011 Enligt forskning uttrycker ofta inneliggande patienter under sin sjukhusvistelse att de upplever någon form av sömnstörning.

Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport.

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse.

Hälso- och sjukvården står idag inför en betydande utmaning med krav på ökadkostnadseffektivisering samtidigt som service av god kvalitet ska erbjudas medborgarna.Patientsäkerhet identifieras som ett av de viktigaste kvalitetsområdena inom hälso- ochsjukvården, där behov av utvecklingsinsatser lyfts fram. Det finns en samstämmighet inomtidigare forskning om svårigheter med att förändra hälso- och sjukvården.I denna uppsats presenteras en studie om verksamhetsutvecklares förändringsarbete medpatientsäkerhet på sjukhus. Vi undersöker vilken funktion och roll verksamhetsutvecklarnahar, samt om de möjliggör förändringsarbete som sträcker sig över verksamheter, enhetersamt professioner inom sjukhuset. Grunden för studien är halvstrukturerade intervjuer medverksamhetsutvecklare på Sahlgrenska Universitetssjukhus. Vår teoretiska referensram utgörsav Glouberman och Mintzbergs förklaringsmodell av varför sjukhussystemet är svårt att styraoch förändra, samt teori om handlingsnätverk.Studien visar på att verksamhetsutvecklarfunktionen främst ska vara ett stöd tillverksamhetsområdeschefen och att verksamhetsutvecklarrollen innebär att varakommunikativ, samt ha en förmåga att fokusera på många skilda uppgifter samtidigt.