Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg..

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på hur sjukvårdare anställda vid Landstinget i Östergötland ser på den patientcentrerade vården, särskilt fokus kommer då läggas på patientens medverkan in sin egen vård och hur patientsäkerhet påverkas. För att uppnå detta syfte intervjuades vårdpersonal på Linköpings universitetssjukhus. Dessa intervjuer transkriberades sedan innan de kodades och analyserades enligt Grounded Theory.I resultat hittades fyra centrala teman; patientens behov, informera och ta del, säkerhet, och övervinna hinder. Det framgick också i resultatet att sjukvårdarna ansåg att kommunikation är en viktig variabel inom den patientcentrerade vården. I denna uppsats diskuteras även huruvida patienterna kan ses som viktiga barriärer mot vårdmisstag och felbehandling..

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien är att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vård samt avgöra om dessa har en positiv inverkan på kliniska arbetsflöden.Vårdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvården ständigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förändring är en växande efterfrågan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvården.

Detta arbete rör sig inom det organisationsteoretiska området. Ämnet som behandlas är kontrollspann och vad som påverkar och påverkas av detta. Vi har funnit att det finns en stor mängd olika faktorer som kan sägas påverka hur en organisation väljer eller bör välja att strukturera sig. I uppsatsens första del har vi försökt identifiera vilka effekter olika breda kontrollspann kan tänkas ha för en verksamhet samt vilka rekommendationer som finns i den existerande forskningen kring kontrollspann.I andra delen av uppsatsen undersöker vi Lunds universitetssjukhus akutmottagning, där man nyligen (2006) genomfört en omorganisation som bla innebar avsmalnande av första linjens chefers kontrollspann. Vi har funnit att många av de effekter som man kunnat förvänta sig inte har inträffat i vårt exempelfall..

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

IntroduktionMellan 1994-2001, inträffade 833 hjärtstillestånd på Sahlgrenska Universitetssjukhus varav 523 dog påsjukhuset. Anhöriga är alltid fullständigt oförberedda för det som händer vid plötslig och oväntad dödSyfteAtt beskriva anhörigas erfarenhet av att befinna sig på akutavdelningen när en närstående genomgåråterupplivning efter ett hjärtstopp samt deras erfarenhet av sjukvårdspersonalens bemötande isituationen.MetodEn pilotstudie med två kvinnliga informanter, 46 år respektive 76 år. En kvalitativinnehållsanalys användes där de meningsbärande enheterna kodades och tolkades vilketbildade teman.ResultatI analysen av de två intervjuerna bildades fem teman som vart och ett karakteriserades av en känsla hosde anhöriga: mottagandet ? känsla av kaos; väntan ? känsla av ovetskap; bemötande ? känsla avförtroende; beskedet ? känsla av bekräftelse..

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Under de senaste årtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, särskilt i välutvecklade länder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhället lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlägga och jämföra det sjukgymnastiska arbetet på barnkliniker gällande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i så fall hur denna var utformad. Enkät skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna på landets 23 läns-, regions- och universitetssjukhus.

Rörelseanalys är ett nödvändigt verktyg då det gäller bedömning, uppföljning och diagnos vid alla de sjukdomar som påverkar den mänskliga rörelseapparaten. Idag finns det i Sverige ett fåtal kliniska gånglaboratorier dit patienter kan remitteras för att få en mer detaljerad och objektiv bedömning av deras rörelsemönster. Problemen med dessa gånglaboratorier är att de är förhållandevis dyra och resurskrävande.Avdelningen för Medicinsk Teknik- FoU vid Norrlands Universitetssjukhus har därför initierat ett forskningsprojekt där AnyMo, ett mobilt system för mätningar av rörelsemönster, har utvecklats.Målet med detta examensarbete var att vidareutveckla det befintliga systemet till att simultant kunna mäta hjärtats EKG, då det skulle göra undersökningen mer komplett.De delar som konstruerades i projektet var en EKG-sensor och en Master Unit, som kopplades ihop med en befintlig rörelsesensor (del av AnyMo-systemet). Informationen från sensorerna lagrades lokalt i ett minneskort på systemets Master Unit.Den färdiga produkten testades och utvärderades på en motionscykel vid olika nivåer av fysisk ansträngning och varierande rörelsefrekvens..

Sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning i sitt omvårdnadsarbete är en del i omvårdnadens utveckling. Denna studie har för syfte att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning. Frågeformulär skickades till 40 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Data har bearbetats i SPSS 11.5 och redovisas med frekvenstabeller och diagram. Resultat från 26 erhållna frågeformulär visar att psykiatrisjuksköterskorna hade en positiv attityd till forskning men att resultat från forskning inte används i någon större utsträckning.

International Society for Clinical Densitometry (ISCD) rekommenderar att precisionsbestämning av bentäthetsmätning görs på varje klinik för att bedöma reproducerbarheten. Bentäthetsmätning görs för att diagnosticera osteoporos, följa upp behandling och förutsäga frakturrisk. I studien användes Dual energy x-ray absorptiometry (DXA) för att utföra dubbla mätningar på redan inbokade patienter på klinisk fysiologi, Skånes Universitetssjukhus (SUS), Lund. 105 patienter ingick i studien. Mätningarna utfördes på helkropp, totalhöft, lårbenshals och ländrygg.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

Bakgrund: Ett av de effektivaste sätten att förhindra vidare utveckling av vårdrelaterade infektioner anses vara utbildning av vårdpersonal i basal vårdhygien samt att undersöka hur följsamheten till denna kunskap efterlevs. Syfte: Var med denna studie att undersöka skillnaderna i tillämpningen av följsamheten till basal vårdhygien mellan legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor som ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metod: En strukturerad observationsstudie utförd på ett universitetssjukhus där utbildade undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor valdes att observeras. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka om och hur personalen äger kunskaper för de riktlinjer observationerna grundar sig på. Resultat: Handdesinfektion utfördes sämre före patientkontakt än efter för båda yrkeskategorierna. Följsamheten till användning av handskar var hög då bägge yrkesgrupperna använde dessa i nästintill alla arbetsmoment där indikation förelåg.