BakgrundFörlust av förmågan att utföra självständig ADL är ett vanligt problem hos äldre i slutenvården. Detta leder till lidande och förlängda vårdtider. För att kunna utveckla omvårdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmåga.Syfte Att beskriva äldre patienter med försämrad ADL-förmågas upplevelser av sin vård gällande utförande av ADL inom slutenvården.MetodKvalitativ intervjustudie med åtta äldre patienter inneliggande på ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vården och personalen fungerade bra och att detta förbättrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmåga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och få hjälp med personlig hygien. Vårdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvär och ställa krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhållningsätt där riskpatienter identifieras och får möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stärka förmågan till självständigt utförande av ADL..

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans yrke är utmanande, fartfyllt och stressigt det har många studier visat i sina resultat. Kraven på sjuksköterskan är stora och arbetet karaktäriseras av multisjuka patienter som ofta behöver snabba akuta insatser för att överleva. För att bättre kunna hantera stressen använder sig sjuksköterskan av olika copingstrategier. Den arbetsrelaterade stressen påverkar också privatlivet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor upplever som stress på arbetet, hur de hanterar den stressen och hur privatlivet påverkas.Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelningen på ett universitetssjukhus i Mälardalen intervjuades med semistrukturerade frågor och textmaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom ur materialet: (1) arbetets organisation och struktur påverkar intensivvårdssjuksköterskan, (2) intensivvårdssjuksköterskans hantering, reflektion och bearbetning av stress och (3) intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och känslor vid stress.Slutsats: För att sjuksköterskan ska må bra, behålla sin hälsa och få arbetstillfredsställelse så behövs det balans mellan arbete och fritid.

In recent years, the demands for effectiveness and evidence in social work have increased in all work areas, including that of healthcare. This has sparked the discussion on concepts such as practical- and theoretical knowledge and their respective roles in social work. In the light of this, the purpose of this candidate thesis is to investigate healthcare social workers understanding of practical- and theoretical knowledge in the working process as well as their respective influence and importance. This candidate thesis is based on three interviews with social workers from different departments in Norrlands Universitetssjukhus in Umeå, Sweden. To provide range to the thesis, the interviewees were chosen from a purposeful sampling.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

IntroduktionDetta kartläggningsprojekt har sitt ursprung i det kliniska vardagsarbetet och sjuksköterskors önskan om att patienter, som på en thoraxkirurgisk klinik opereras för lungcancer, ska få sakkunnig och omsorgsfull vård.SyfteSyftet med denna studie är att kartlägga vilka behov och förväntningar som personer med lungcancer har inför en thoraxonkologisk operation samt vilken innebörden i personcentrerad vård är för dessa personer.MetodUrvalet kommer att bestå av 50 patienter som inkommer planerat för att opereras på grund av diagnostiserad/ misstänkt lungcancer. Patienterna kommer att opereras vid thoraxkirurgisk klinik på ett universitetssjukhus. Inklusionskriterier är att patienterna är i åldern 18-70 år och kan förstå svenska i tal och skrift. Datainsamling kommer att ske med hjälp av en enkät i två delar. I syfte att pröva enkätens användbarhet genomfördes en pilotstudie.

EKG är en metod som registrerar hjärtats elektriska aktivitet, för att upptäcka eventuella sjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Tidigare studier har visat att det sker förändringar i EKG:t om bröstelektroderna inte placeras korrekt. Syftet med studien är att undersöka hur QRS-komplexen förändras vid felaktig placering av bröstelektroderna. Vi registrerade tre EKG från 30 frivilliga patienter: -Ett vilo-EKG där elektroderna placeras rätt. Vid det andra EKG flyttades bröstelektroderna upp ett intercostalrum och vid det tredje EKG flyttades elektroderna istället ner ett intercostalrum.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Examensarbetet har utförts under perioden oktober 2008 till och med mars 2009, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings universitet och på Linköpings Universitetssjukhus. Sjukhuset bedriver länsöverskridande operationsverksamhet där bland annat R-sektionen (handkirurgi, plastikkirurgi, ortopedi samt ryggkirurgi) medverkar som en aktör. På R-sektionen utförs cirka 5000 operationer per år. En av de dyraste verksamheter på ett sjukhus är just operationsverksamheten. Det går att skönja en allmän våg som sveper över svensk sjukvård med krav på effektivisering samt högre krav på leverans av god vård.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus.

Bakgrund: Färg påverkar och berör människor på olika sätt. Dagens färgforskning har till syfte att förbättra kunskapen om hur vi påverkas av färg och hur vi på ett bra sätt kan använ-da färg i vår miljö. Det är känt att miljön påverkar läkningen men det är först på senare tid kunskapen används vid utformning av sjukhus men det är sällan som den fysiska miljöns roll används i utvärderingar av sjukhusvistelser eller av vårdinsatser. Syfte: Att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter med avseende på trygghet, välbefinnande och trivsel. Vuxna i denna studie avsåg patienter i ål-dern 20-60 år.

In recent years, the demands for effectiveness and evidence in social work have increased in all work areas, including that of healthcare. This has sparked the discussion on concepts such as practical- and theoretical knowledge and their respective roles in social work. In the light of this, the purpose of this candidate thesis is to investigate healthcare social workers understanding of practical- and theoretical knowledge in the working process as well as their respective influence and importance. This candidate thesis is based on three interviews with social workers from different departments in Norrlands Universitetssjukhus in Umeå, Sweden. To provide range to the thesis, the interviewees were chosen from a purposeful sampling.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.