Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det förelåg skillnader, vid kris och sorgearbete utifrån kristeorins faser, samt utsagorna från sörjande vuxna personer vid ett väntat respektive oväntat dödsfall. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Finns det skillnader i reaktioner hos de sörjande vid ett väntat respektive oväntat dödsfall? Kan dessa eventuella skillnader förstås med hjälp av kristeorins faser?För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med intervjuer av totalt fyra personer, två som upplevt ett väntat dödsfall och två som upplevt ett oväntat dödsfall. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Tolkning av resultatet skedde utifrån referensramen psykodynamiska kristeoris fasindelningar: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Uppsatsens syfte är att påvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i så fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumärke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumärket skulle få för företaget. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för problemet och att anpassa vårt problem i takt med nya upptäckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumärkesorientering. Teorin tas upp utifrån två perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssändarens.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med min undersökning är att studera vilken påverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill säga huruvida texterna förändras efter kamratrespons eller inte. Jag har också undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. Frågeställningarna har besvarats genom två datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever på gymnasieskolan och textanalyser på tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess påverkan på elevers texter är inte särskilt omfattande.

Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lärande kopplat till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lärande, vilken relation skolbiblioteket har i förhållande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förväntningar pedagoger och skolbiblioteks¬ansvariga har på varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning på tre grundskolor med hjälp av forsk¬ningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bear¬betades med hjälp av transkribering och tolkning utifrån våra forskningsfrågor. Resultatet dis¬kuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns på området.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier värnar och uppskattar sin skolbiblioteks¬verksamhet. Man vill gärna använda biblioteket i undervisningen och lärandet, men har svårt att skapa former för samverkan.Det råder också osäkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lä¬rande i biblioteket.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård och kan bland annat orsakas av ischemisk hjärtsjukdom eller utan någon objektiv förklaring.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges.Metoden utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.Resultatet baserades på 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjälp. Resultatet påvisade att patienter upplevde bröstsmärtan individuellt.