Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys pÄ hur deltagare och anstÀllda talar om projektet Korta vÀgen i Uppsala.Korta vÀgen Àr ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att fÄ ut utlÀndska akademiker i arbetslivet.VÄra informanter bestod av anstÀllda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vÀgen.FrÄgestÀllningarna har varit hur deltagare och anstÀllda talar om projektet och vilka diskurser som anvÀnds och reproduceras via talet.I vÄrt resultat redogör vi för Ätta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrÄn vÄrt empiriska material. Diskurserna berör kultur, sprÄk, nÀtverk, pedagogik, samhÀllsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar Àven hur majoriteten av diskurserna gÄr att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för mÀnniskors möjligheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering pÄ den svenska arbetsmarknaden finns inbÀddad i vÄr samhÀllsstruktur, och hur vi omedvetet upprÀtthÄller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..

Syftet med denna studie Àr att studera arbetsrelaterad stressnivÄ hos förvÀrvsarbetande kvinnor och förvÀrvsarbetande mÀn samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka vÄra hypoteser sÄ har vi anvÀnt oss utav data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) för förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-75 i Sverige Är 1991 (N=3402) samt Är 2010 (N=4415). VÄrt huvudfokus ligger dock pÄ 2010 eftersom det ligger nÀrmst i tid. Vi har anvÀnt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhÄllanden för att studera hur dessa pÄverkar stressnivÄn hos förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor. Den analysmetod som vi har anvÀnt oss av Àr linjÀr regressionsanalys.

Arbetslivet och frÄnvaron av arbete Àr en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pÄgÄr stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden och individen mÄste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan pÄ en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan pÄ dess identitetsskapande. NÀsta bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper pÄ arbetsmarknaden.

This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted.

I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder skapar förutsÀttningar för jÀmstÀlldhet och detta skapar i sin tur förutsÀttningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande mÄnga strukturella hinder för de kvinnor som vill nÄ höga befattningar. Denna uppsats fokuserar pÄ att utröna vilka faktorer som har pÄverkat tio kvinnor pÄ chefsnivÄ att vÀlja en karriÀr som ledare.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbÀttrat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden. Studien bygger pÄ insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlÀnda flyktingars arbetsmarknadsmÀssiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i JÀmtlands lÀn. Resultatet visar att 24 mÄnader efter reformens införande har nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar inte ökat markant pÄ arbetsmarknaden i JÀmtlands lÀn. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsÀttningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgÄng samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats Àr att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlÀnda inför etablering pÄ arbetsmarknaden.

Arbetslöshet drabbar allt fler mÀnniskor och detta fenomen Àr ett stort samhÀllsproblem. De Àldres fotfÀste i arbetslivet Àr skört pÄ dagens arbetsmarknad. Ju Àldre man Àr desto svÄrare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om Àldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras sjÀlvbild som lÄngtidsarbetslösa. En av huvudfrÄgestÀllningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den Àldre arbetslöse har och den andra om den Àldre arbetslöses syn pÄ sig sjÀlv i egenskap av lÄngtidsarbetslös.Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.