Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka anstÀlldas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver pÄ ett anstÀllningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rÀttigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det Àr inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anstÀllda fÄr Àven utföra sÄdant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har anvÀnds dÀr intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frÄgestÀllningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om bÄde illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhÄllanden. Arbetstagares beroendestÀllning till arbetsgivaren Àr högre Àn vice versa.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Syftet med den hÀr undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriÀr. Redovisningsekonomer kan vÀlja ett flertal olika karriÀrer efter examen. För de personer som har lÀst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom omrÄdet karriÀrval visar att det Àr olika faktorer som pÄverkar individen. Dessa faktorer kan vara Älder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

I dagens upplevelsesamhĂ€lle sker en generationsvĂ€xling pĂ„ svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som gĂ„r under benĂ€mningen generation Y, ska ersĂ€tta 40-talisterna som gĂ„r i pension. Arbetsgivare stĂ„r inför en utmaning gĂ€llande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig frĂ„n tidigare generationer. (FĂŒrth, 2008). De har vĂ€xt upp i en tid dĂ„ fokus har flyttats frĂ„n materialistiska vĂ€rden till emotionella sĂ„dana och dĂ€r upplevelser har fĂ„tt en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).

Fokusera pÄ det du Àr bra pÄ och ordna med hjÀlp med det du Àr mindre bra pÄ. Det Àr ett genom-gÄende tema i de svar jag fÄtt pÄ frÄgan om hur man som individ kan lyckas i karriÀren nÀr man har koncentrationssvÄrigheter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man med koncentrationssvÄrigheter kan komma in pÄ arbetsmarknaden, stanna kvar dÀr och ha en framgÄngsrik karriÀr enligt sin egen vÀrdering. FrÄgestÀllningarna vad kan individen göra sjÀlv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsÀtt och narrativ metod. BerÀttelserna frÄn mÀnniskor som antingen sjÀlva har koncentrationssvÄrigheter eller arbetar med mÀnniskor som det har analyserats med hjÀlp av teorier om motivation, stÀmpling och normalisering.En slutsats frÄn berÀttelserna Àr att positiva stimuli Àr viktiga för mÀnniskor med koncentrationssvÄrigheter sÄ att de jobbar med sÄdant som de tycker Àr stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats Àr att normen i samhÀllet behöver Àndras sÄ att mÀnniskor med koncentrationssvÄrigheter accepteras som de Àr istÀllet för att stÀmplas.

Mitt primÀra syfte Àr att fÄ veta vad som hÀnt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr att förklara vad kunskap i sociologi innebÀr. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om studenterna fÄtt arbete inom omrÄdet, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgÄng, dÀr söktes information angÄende sociologernas Äsikter betrÀffande sociologin i samhÀllet.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen frÄn omvÀrlden har arbetsförhÄllandena för de anstÀllda pÄ Sveriges arbetsmarknad förÀndrats. FÀrre medarbetare kÀnner sig motiverade i sitt arbete pÄ grund av det allt hÄrdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes pÄ Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare pÄ tvÄ kundkontor i StockholmsomrÄdet och pÄ Handelsbankens huvudkontor.

Mitt primÀra syfte Àr att fÄ veta vad som hÀnt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr att förklara vad kunskap i sociologi innebÀr. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om studenterna fÄtt arbete inom omrÄdet, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgÄng, dÀr söktes information angÄende sociologernas Äsikter betrÀffande sociologin i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.