Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer.

Denna uppsats inom fältet för praktisk kunskap ställer frågan hur manusförfattarens, skådespelarens och processledarens praktiska kunskap, inrymda i en och samma person, definieras och renodlas, och också hur de glider över i varandra och bidrar till identiteten för yrkesmänniskan och privatpersonen som härbärgerar dem. En till synes odramatisk och alldaglig händelse vid utförandet av ett teateruppdrag med ett efterföljande interaktivt seminarium väcker reaktioner hos yrkesrollerna. Uppsatsen vill i essäns form och utifrån ett förstapersonsperspektiv på reaktionerna reflektera över bevekelsegrunder för och mål med yrkesutövandet som manusförfattare, skådespelare och processledare i uppdragsbaserad, arbetslivsrelaterad teater. Uppsatsens resonemang närmar sig frihet som drivkraft för både yrkesrollerna och personen bakom dem..

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen.

Under de senaste årtiondena har hälsan hos barn i skolåldern förändrats. Skolhälsovården i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hälsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som låg- och mellanstadielärare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. Enkäter skickades till låg- och mellanstadielärare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre än hälften av lärarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

I ett alltmer välinformerat samhälle, ökar individens kunskap om hälso- och sjukvård samt om patientens rättigheter och skyldigheter. Detta ställer krav på sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet på en cytostatikamottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjälp av enkät, utdelad på mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i två huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage ? positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.

Användandet av naturläkemedel är den äldsta formen av egenvård och den används än idag. Detta märks genom att försäljningen av naturläkemedel stadigt ökar allmänt i hela världen, men i synnerhet i det svenska samhället. När patienter använder naturläkemedel i samband med konventionell läkemedelsbehandling kan det innebära en risk för interaktioner eller uteblivet behandlingsresultat. Studien var en tvärsnittstudie som utfördes på en uppföljningsmottagning för hjärtpatien-ter. Studien genomfördes i form av en enkät där 50 informanter deltog.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik.Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rådande anmälningsplikten i två kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmälningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berättelser och upplevelser genom att intervjua dem angående hur de uppfattar anmälningsplikten och det ansvar som det innebär. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom ämnet hos pedagogerna för att kunna säkerställa barnens välbefinnande.Barnomsorgen har gått från att ha varit en förvaringsplats för barn till förvärvsarbetande föräldrar till en verksamhet med pedagogiska mål och riktlinjer. Även synen på barn har drastiskt förändras från att barnen tidigare setts och behandlats som ?små? vuxna till att få lagar och rättigheter som är mer anpassade för barn.

Utbrändhet orsakar mänskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbränd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som är faktorer av betydelse för utbrändhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, är inte tillfredställda med sitt arbete.