Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan städerna satsa på förtätning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gång och kollektivtrafik.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Titel: Kommunernas ?pensionsbomb? ? en fallstudie i fyra skånska kommunerSeminariedatum: 29 maj 2008Ämne/Kurs: FE6190, Kandidatuppsats, 10 poäng, 15 hp.Författare: André Andersson och Marcus FrondaHandledare: Leif Holmberg och Nils-Gunnar RudenstamFem nyckelord: Pensionsskuld, kommuner, demografisk utveckling, kapitalförvaltning, försäkringSyfte: Uppsatsens syfte är att se hur kommunerna förbereder sig för framtida pensionsutbetalningar. Syftet är även att ta reda på vilka åtgärder som kommunerna tillämpar för att klara finansieringen av pensionsåtagandena. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att göra en fallstudie, d.v.s. undersöka ett fåtal fall på djupet.Teori: För att ge en förklaring till varför kommunen valt att agera på ett visst sätt i frågan om pensionshanteringen kommer vi att använda oss av beslutsteori och intressentteori.Empiri: Det empiriska materialet består i huvudsak av information hämtad genom intervjuer med personer kunniga i ämnet i Eslöv, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Titel: Unga invånare, gamla medborgare- om förutsättningar för medborgardialogFörfattare: Felicia Hallström och Malin WinaldStudiens intressent: Härryda KommunKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 inklusive bilagorAntal ord: 19 632Syfte: Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för Härryda Kommun att utvecklaformer för kommunikation och medborgardialog med invånarna i bostadsområdet Säteriet, gällande utvecklingen av området kring Råda Säteri.Metod: Kvantitativ frågeundersökning genom enkätMaterial: Studien bygger på 102 enkäterHuvudresultat: Studien har visat på att förutsättningarna för kommunen att utveckla formerför kommunikation och medborgardialog med den specificerade gruppen invånare, gällande detaktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fått fram är att ett stort intresse för området kring Råda Säteri återfinns hos gruppen. Trots att den pågående utvecklingen av området kom som en nyhet för personerna i vår undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran än högre ut, men då måste kommunen börja informera ochbjuda in till dialog, genom de kanaler och på de sätt som studien visat vara dem som invånarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsättningarna skiljer sig åt inom den undersökta gruppen, främst beroende på ålder.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Tidigare forskning har visat att förvärvsarbete tillfredsställer både psykosociala och ekonomiska behov och även att kompetenstillförsel är en framgångsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förändring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, där det unika i studien var individens upplevelser av förändring, genom att de blev anställda av kommunen under ett år. Vi ville med vår studie kunna förstå hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde därför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.