I Sverige pÄgÄr en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssÀkring av skolan, som ett bevis pÄ att den som arbetar har rÀtt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rÀtt till en legitimation som lÀrare i skolÀmne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den hÀr undersökningen kartlÀggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhÄller sig till sitt lÀrandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stÀrka fritidshemmens kvalitet.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

VÄrt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebÀr att man kan reflektera och vara medveten om hur man lÀr och utvecklas. Rent konkret innebÀr det till exempel hur man gÄr till vÀga nÀr man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att ÄskÄdliggöra elevernas metakognition i samband med lÀsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer Àven att jÀmföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begrÀnsande. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Stimulans av barns sprÄkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lÀrande sker i förskolan.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de sÀger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att frÀmja en god ljudmiljö. Studien var angelÀgen pÄ det vis att det Àr viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lÀrande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget Àr en viktig del, sÄ att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer Àn nödvÀndigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet dÀr barn och pedagoger trivs och mÄr bra tillsammans. DÀrför Àr det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hÄlls levande.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilken funktion anvÀndandet av multietniskt ungdomssprÄk samt kodvÀxlande har för ungdomar med invandrarbakgrund och om det finns nÄgra tydliga sÀrskiljande drag dem emellan. Vidare har jag undersökt hur och om lÀrarnas attityder pÄverkar ungdomarnas sprÄk. Jag har genomfört en studie av högstadieelever i nordöstra Göteborg med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning av bl.a. Kotsinas kring multietniskt ungdomssprÄk. Jag har arbetat utifrÄn ett kvalitativt perspektiv för att skapa en förstÄelse för de mönster jag iakttagit.

I denna studie undersöks danslÀrares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan anvÀndas i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program för att öka mÄluppfyllelsen gÀllande mÄlen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien Àr en intervjustudie dÀr gymnasielÀrare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhÄller sig till anatomi, Àr en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgÄngsrikt sÀtt att förstÄ anatomi Àr att integrera det i dansen istÀllet för att endast behandla det teoretiskt. Det Àr Àven viktigt att skapa medvetenhet och förstÄelse kring varje individs kroppsliga förutsÀttningar..

Detta Àr en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pÄgÄtt under elevernas sex första skolÄr. Syftet Àr att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en frÄn varje Är. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och sprÄk.Resultatet visar en process dÀr eleverna lÀr sig olika moment vid varierande tillfÀllen Àven om undervisningen ofta Àr lika för de flesta eleverna.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en lÀromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i de bÄda böckerna samt hur böckerna Àr uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrÄn deras innehÄll vad gÀller lÄtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 pÄminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjÀlpa eleverna att uppnÄ kunskap.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikÀmnet förÀndras om undervisningen genomförs med högre grad av nivÄ- och perspektivvÀxling Àn lÀrobokens framstÀllning och med ett ökat inslaget av problem hÀmtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar pÄ tankegÄngar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i tvÄ olika klasser vid teknikprogrammet, i Ärskurs 1 och 2, pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vÄrterminen 2003. Elevernas attitydförÀndring bedömdes med likadana enkÀter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gÄng. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter pÄ elevernas attityd.

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi ? en systematisk litteraturstudie En systematisk litteraturstudie Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att fÄ bröstcancer Àr ofta en stor omvÀlvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet Àr. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer Àr mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet pÄverkas och vi som sjuksköterskor mÄste vara beredda pÄ att kunna möta dessa kvinnor dÀr de befinner sig, i deras livsvÀrld.

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta Àr kopplat till lÀrandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan fÄ pÄ barnens lÀroprocess. Syftet i studien Àr att diskutera och beskriva dessa problemomrÄden. Denna studie Àr utförd i tre olika förskoleklasser, med tvÄ pedagoger frÄn varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvÀrld presenteras i början och sedan förtsÀtter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lÀr sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus pÄ barnens lÀrande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket Àr utförd genom intervjuer och observationer.