Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgår pilotaspiranterna även en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhålla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir därigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar.förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förändringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper är i stor utsträckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lärosätet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lärande vid högre lärosäten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

The purpose of this master thesis is to investigate if the mobile library has a similar role as the public library. To study this further we intend to examine the value and function of the mobile library. Answers are sought to the following questions: Can the mobile library be seen as a public library in a smaller scale? How do the users experience the value and function of the mobile library? What does the library staff think of the value and function of the mobile library for the users? What would the consequences be if the service of the mobile libraries would not exist? The method used was qualitative interviews. The groups of respondents are mobile library users and library staff.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna vid Umeå universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stämmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrågor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstämmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stämmer berättelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mål och aktiviteter? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är lärare från personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling är stora vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att själv påverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen är drivande i frågan.

Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville också ta reda på vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi också att se vilka pedagogiska arbetssätt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin använts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information på ett objektivt sätt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att påverka opinionen (Strömbäck, 2009).

Revisorn blir skadeståndsskyldig mot aktieägarna och annan huvudsakligen när han brister i att upprätthålla god revisionssed och då oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. Aktieägarna kan inte anses vara en ändamålsenlig avgränsning av revisorns skadeståndsberättigade krets. Utifrån behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar måste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar sträcker sig längre än till aktieägarna men ju längre avståndet är mellan intressenten och företaget och revisorn desto svårare blir det att visa på revisorns uppsåt eller oaktsamhet..

För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med detta arbete var att undersöka och få grepp om de faktorer, som verkar mellan läromedlen och eleverna, respektive läromedlen och lärarna. Frågeställningarna var följande:- Vilka faktorer påverkar läromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lärare, respektive elever?För att få svar på dessa frågor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lärare och elever i gymnasiet, i ämnet matematik.I vårt arbete såg vi en röd tråd som löpte genom litteratur och artiklar. Tråden var vikten av det matematiska språket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förståelsen. Vi har skärskådat olika faktorer som vi fått fram genom en amerikansk utvärderingsprocedur.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.