För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) Àr den svÄraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebÀr att inflammationen, som frÀmst drabbar kotpelaren, lett till bestÄende strukturella förÀndringar pÄ skelettet. För att motverka funktionsnedsÀttningar anvÀnds fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar pÄ att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste Ären och evidens för dess effekter pÄ fysisk funktion, rörlighet samt smÀrta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillÀmpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lÀrare anvÀnder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svÄrigheter ochmöjligheter det innebÀr att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelÀmnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvÀrdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. IntervjufrÄgorna harberört den praktiska tillÀmpningen och synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Den hÀr uppsatsen handlar om talteori. Först behandlas grundlÀggande begrepp som delbarhet, kongruenser, ordningar och primitiva rötter. Speciellt sÄ visas att varje primtal har en primitiv rot. Efter detta sÄ kommer ett kapitel om restklasser, dÀr Legendresymbolen introduceras, och nÄgra satser om dess egenskaper tas upp. Sedan sÄ kommer ett av huvudresultaten i hela uppsatsen: den kvadratiska reciprocitetssatsen.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgÄngspunkt i givna förutsÀttningar. Jag benÀmner dessa förutsÀttningar begrÀnsningar som ger ett motstÄnd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. RÄvarorna Àr det givna materialet som av kocken med hjÀlp av kokkÀrl och verktyg kombinerar ihop till en rÀtt. Resultatet Àr förhoppningsvis men inte alltid gott dÀremot ofta överraskande.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate childrenÂŽs learning and examine what determines the choice of educational materials.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ familjeförskolan och personal pÄ förskolor i omrÄdet ser pÄ familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i omrÄdet fungerar. Mina frÄgestÀllningar har varit att ta reda hur personalen pÄ familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma omrÄde definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frÄgestÀllning handlat om vilka skillnader mellan de bÄda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har ocksÄ i min frÄgestÀllning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har jag fÄtt ett resultat som visar att personalen pÄ förskolor i omrÄdet dÀr familjeförskolan ligger inte vet sÀrskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att sÀkerstÀlla förskolans kvalitet. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) stÄr det tydligt angivet att pedagogerna Àr Älagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i mÄnga fall leder till att förskolans verksamhet fÄr en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation Àr ett sÀtt att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten frÄn denna utgÄngspunkt. DÀrigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera vilken instÀllning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de anvÀnder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats bestÄr av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i en mellanstor vÀstsvensk kommun.ResultatVi har genom vÄra intervjuer kommit fram till att mÄnga av vÄra informanter hade liknande Äsikter om pedagogisk dokumentation.