Studien beskriver och analyserar nÄgra pedagogers syn pÄ likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleÄldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med verksamma pedagoger. FrÄgestÀllningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild Àr svÄrare att upptÀcka Àn hos pojkar. Detta beror pÄ att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels Àr anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.

LÀrare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lÀrare och rektorer menar att lÀrares arbetsmiljö pÄverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lÀrares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lÀrares arbetsmiljö har en viss pÄverkan pÄ undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lÀrarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men sÄvÀl rektorer som lÀrare ansÄg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. DÀremot visade det sig att lÀrarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna ÄterhÀmtningspauser, ingen lunchrast och hÄrt arbete, vilket enligt lÀrarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lÀrarna att arbetsmiljöarbetet pÄ skolorna var bristfÀlligt.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. VÄra frÄgestÀllningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollÀrare hade med barnens utomhusvistelse? I vÄr studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner gÄr hand i hand och det Àr mycket tack vare att förskollÀrarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet Àr fostrande.

En typisk funktion pÄ startsidan till mÄnga webbportaler Àr den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginlÀggen, nyheterna eller hÀndelserna som har lagts till pÄ webbplatsen. Dessa funktioner ÀrkÀnda som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan Àr den sida som besöks mest jÀmfört med alla andrawebbsidor i portalen innebÀr det i sin tur att denna funktion utnyttjas vÀldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan anvÀndas för att uppnÄ denna funktion ochatt ta reda pÄ hur vÀl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar bÄde de olika metoder som fanns och resultaten pÄ en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras pÄ ett överskÄdligt sÀtt.Slutligen dras slutsatser angÄende resultaten. Resultaten föresprÄkar inte en specifik metod, den metod somlÀmpar sig bÀst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer sÄsom frekvens avbesökare eller Àndringar pÄ innehÄllet som metoden söker igenom..

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare, som arbetar utifrÄn pedagogiska inriktningar dÀr tematiskt arbete Àr centralt, ser pÄ förutsÀttningar för detta arbetssÀtt. VÄrt arbete pÄbörjades 2002 och nÀr vi nu Äterupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsÀttningar kan ha förÀndrats. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poÀngTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: PÄ vilket sÀtt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? PÄ vilket sÀtt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssÀtt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn pÄverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. TvÄ representanter frÄn varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjÀnste- och producerande företag. I analysarbetet har vi lÄtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats nÀr dokument och intervjutexter har tolkats.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.