VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet anvÀnds i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller Àven andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och bestÄr av texter frÄn dagspress dÀr de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar sprÄkplanering, feministisk sprÄkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen frÀmst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, dÀr 143 av 167 förekomster av ordet anvÀndes i funktioner som i den hÀr studien kategoriserats som syntaktiska.

Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem högstadielÀrares förhÄllningssÀtt till lyrik i sin svenskundervisning. De frÄgor som stÀllts Àr hur lÀrarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende pÄ vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svÄrigheter de ser och hur de ser pÄ syftet med att anvÀnda lyrik i svenskÀmnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskÀmnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklÀrare yrkesverksamma pÄ högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrÄn fyra kategorier: Hur lÀrarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn pÄ lyrikens plats i Àmnet; hur de ser pÄ lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mÄl med att anvÀnda lyrik Àr.

BÄde Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten bÄde pÄ förskolan och i skolan, Àven utöver sjÀlva musikÀmnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger pÄ förskola och i tidig grundskola anvÀnder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tÀnker kring detta. Vad hÀnder nÀr barnen gÄr frÄn förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jÀmförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. DÀr finns Àven en kort genomgÄng av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frÄgestÀllningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kÀnnedom om begreppen tÀnker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut vÀljer snarlika förhÄllningssÀtt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen Àr att mentalisering/reflektiv funktion Àr nÄgot som familjeterapeuterna ser som vÀgen till att skapa förÀndring och att familjeterapeutiska metoder kan anvÀndas för att arbeta med och förstÀrka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vÀnds denna upplevda bild och istÀllet Àr det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger pÄ grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i sÄ fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien Àr en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

SammanfattningDen hÀr studien Àr baserad pÄ intervjuer av sex ungdomar i MÀlardalsomrÄdet. Ungdomarna har lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr nÀr det pedagogiska stödet sÀtts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svÄrigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna Àr mellan 12 och 21 Är, tre pojkar och tre flickor. Vissa jÀmförelser mellan könen har dÀrför kunnat göras dÀr en slutsats Àr att pojkarna har fÄtt tillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel medan flickorna inte har det.