Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som bÄde innehÄller pedagogiska och underhÄllande pyssel. I denna dokumentation kan du lÀsa om hur vÄr skapandeprocess har sett ut, vilka olika vÀgar vi har gÄtt för att nÄ vÄrt mÄl. Arbetet har utgÄtt ifrÄn tvÄ olika syften dÀr vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehÄllet i en sÄdan kan utvecklas. TvÄ kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont KÀrnan och en annan med en barnpedagog, vi har Àven studerat marknadssituationen.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

BAE Systems HÀgglunds AB tillverkar markgÄende militÀra fordon, dÀribland splitterskyddad bandvagn 10 (BVS 10) vilken behandlas i detta examensarbete.BVS 10 Àr ett midjestyrt fordon bestÄende av en framvagn och bakvagn. Varje vagnsdel har tvÄ band med vardera tolv stycken bÀrhjul. De tvÄ bakersta bÀrhjulen hÄller rÀtt bandspÀnning medan de övriga Àr monterade i fjÀdringselementet via pendelarmar. FjÀdringselementen Àr gummibussningar monterade i en skidbalk fÀst i fordonskroppen. Vikten pÄ BVS 10 har ökat frÄn 11 till 16 ton pÄ grund av att ökade skyddsnivÄer efterfrÄgas.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

I det svenska rÀttsystemet förekommer rÀttsligt konsekvenslösa bestÀmmelser. Visserligen kan denna typ av bestÀmmelser pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt fylla en funktion i samhÀllet i den mÄn de följs och tillÀmpas; exempelvis kan de ge moralisk vÀgledning i vissa frÄgor. Det finns dock en lÄng rad problem med bestÀmmelserna, som ger oss anledning att dra slutsatsen att de inte bör finnas. I uppsatsen diskuteras om det Àr felaktigt ur ett regelutilitaristiskt och pliktetiskt perspektiv att stifta och upprÀtthÄlla rÀttsligt konsekvenslösa bestÀmmelser. Det diskuteras Àven huruvida sÄdana bestÀmmelser kan vara lag eller inte.

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

Arbetet syftar till att visa lÀrares och specialpedagogers syn pÄ sitt pedagogiska arbete med elever som har fÄtt diagnosen dyslexi. Undersökningen Àr utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur bÄde ett lÀrarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att fÄ en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fÄtt en dyslexidiagnos. Resultatet visar pÄ en tydlig skillnad mellan skolorna gÀllande deras hjÀlpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar Àven pÄ skillnader mellan skolorna gÀllande syn pÄ diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivÄ hos berörd personal.

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Den hÀr studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgÄngsrikt programmet Àr, baserat pÄ programmets syfte, som Àr att öka sjÀlvförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie Àr att om möjligt kunna förbÀttra och förÀndra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och dÀrmed öka chansen till sjÀlvförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har ocksÄ gett sina synpunkter pÄ de pedagogiska insatserna genom en enkÀtundersökning och nÄgra av deltagarna har ocksÄ deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens mÄluppfyllelse Àr god.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.