VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan pÄstÄs ha varit begrÀnsandeför möjligheterna att tillÀmpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrÄgestÀllningarna till logistikledning, analys av tjÀnstegrenar samt materielsystemsstandard och anvÀndbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitÀrteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie dÀr operationen Iraqi Freedom diskuteras..

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns ocksÄ för att ta reda pÄ hur förskolans kvalitetsredovisning anvÀnds som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser pÄ dess vÀrde. FrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilka sÀtt Àr kvalitetsredovisningen ett vÀrdefullt dokument för att uppnÄ en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvÀrderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjÀlp av enkÀtundersökning nÀr det gÀller pedagoger i förskolan och öppen intervju nÀr det gÀller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, dÄ avsikten Àr att fÄ fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

VÄrt arbete syftar till att uppmÀrksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lÀrare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr maktstrukturer och intensifiering. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀt under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lÀrare i Ärskurserna 1-3. Det som var mest framtrÀdande i vÄrt resultat var att flertalet rektorer och lÀrare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de pÄverkades av maktstrukturer. DÀremot visar vÄrt resultat pÄ spridda prioriteringar.

Introduktion: Stroke Àr en folksjukdom som Ärligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primÀra symtomet Àr muskulÀr svaghet som kan innebÀra paralys/pares och 70-90% av de drabbade fÄr nedsatt motorisk funktion. Mental trÀning innebÀr att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förÀndringar samt ökad EEG- aktivitet i hjÀrnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska omrÄden i hjÀrnan.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..