Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av nÄgra lÀrares syn pÄ ledarskap och ledarskapets förhÄllande till gruppen och hur de sjÀlva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr sex lÀrare intervjuades. Det framkom att lÀrarna tÀnker olika mycket pÄ sitt ledarskap och hur deras ledarskap pÄverkar elevgruppen. NÄgot som alla var överens om var att det inte Àr nÄgon lÀtt uppgift att leda en grupp med fleraskilda individer och att det krÀvs flera olika ledarroller för att tillmötesgÄ alla. Undersökningen visar att lÀrarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskapresulterade i Ätta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för lÀraren som ledare.

ForskningsfÀltet som omfattar hur militÀrt indirekt ledarskap genomförs under pÄfrestande förhÄllanden och i extrema miljöer Àr mycket begrÀnsat. Studiens syfte har dÀrför varit att kartlÀgga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminÀr hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkÀtstudien som genomförts i tre nivÄer, hög, mellanliggande och lÀgre organisatorisk nivÄ. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebÀr att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstÄnd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet Àr aspekter som pÄverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militÀra professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som pÄverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

I en vÀrld dÀr organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta stÀllning till, sÄ vÀcks intresset för att dela pÄ ledarskapet. BÄde pÄ arbetsplatsen och i privatlivet vill vi fÄ mer gjort. För att klara dessa nya krav som stÀlls pÄ oss sÄ kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjÀlpa oss att skilja arbete frÄn privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfÀltet för vÄrt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och nÄgra som anvÀnt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjÀlpt dem och Àven vilka problem de kan stÀllas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in pÄ tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag Àven har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stÀrker vÄrt ledarskap och breddar synfÀltet i den allt mer komplexa organisationsvÀrlden.Min studie bygger pÄ intervjuer med tre ledarpar som alla anvÀnder sig av ett delat ledarskap och dÀr tvÄ av dessa paren Àr en man och en kvinna.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Idag Àr det mÄnga som ifrÄgasÀtter det seniora ledarskapet i bankvÀsendet; frÄgan debatteras flitigt i media och engagerar mÄnga. DÀrför Àr syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankvÀsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrÄgestÀllningarna var medarbetarnas arbetsinnehÄll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien Àr en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerad intervjuvaldes. Studien Àr baserad pÄ sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. TvÄ grundskolor och en förskola i tvÄ kommuner ingÄr i studien.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa vad och pÄ vilka sÀtt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhÄllande till sitt arbetsmaterial. Denna studie Àr till för att ta reda pÄ hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjÀlp av tre observationstillfÀllen dÀr det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgÄr ifrÄn sitt arbetsmaterial pÄ sÄ sÀtt att de vÀljer ut det som dem sjÀlva tycker Àr viktigast att lÀra sig.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

VÄr utgÄngspunkt var frÄn början att studera en form av formellt delat ledarskap som kallas samledarskap (Döös et al., 2005). Vi insÄg dock i ett tidigt stadium att det verkade vara vanligare med sÄ kallat olikstÀllt delat ledarskap. OlikstÀllt delat ledarskap har det tidigare inte skrivits speciellt mycket om, dÀrför tyckte vi attdet var Ànnu mer intressant att fördjupa oss inom detta omrÄde. Vi har utgÄtt frÄn de definitioner av olika typer av delat ledarskap som Döös med kollegor har myntat (2005).Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med tre ledarpar som har nÄgon typ av delat olikstÀllt ledarskap, av typen stÀllföretrÀdande/ordinarie.Fokus har legat pÄ hur chefen och den stÀllföretrÀdande chefen (eller motsvarande)förhÄller sig till varandra och under vilka premisser samarbetet sker. Vi undrade över sÄdant som roll- och ansvarsfördelning, instÀllning till makt och konflikter och hur styrda de Àr av institutionaliserade normer.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Studiens syfte var att undersöka trÀnares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tÀvlingsoro samt om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelÄldern 21,81 Är (SD=3,54) och Ätta elithandbollstrÀnare med medelÄldern 41,38 Är (SD=5,83) frÄn Ätta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkÀter bestÄende av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsÄg att mÀta utvecklande ledarskap samt tÀvlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt pÄ kognitiv-, somatisk- och total tÀvlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt pÄ kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade Àven att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tÀvlingsoro oberoende av ledarstil.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ hÀlsofrÀmjande arbete i sitt yrke. För att ta reda pÄ chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie pÄ kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn begreppet hÀlsofrÀmjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv pÄ organisation och ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter pÄ Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stÀmmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser Àr de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda pÄ de uppfattningar och Äsikter som funnits nödvÀndiga för att efter analys av innehÄll kunna svara pÄ studiens frÄgestÀllningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstÀmmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.