Sökresultat:
14800 Uppsatser om Sjuksköterskans kunskap - Sida 58 av 987
Erfarna intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av utveckling i yrkesrollen
Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvÄrd har inneburit att intensivvÄrdsjuksköterskors stÀlls inför allt högre krav. IntensivvÄrdssjuksköterskor förvÀntas ha unika tekniska fÀrdigheter, medicinsk omvÄrdnadskompetens och förmÄga att bemöta patienter och deras nÀrstÄende i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvÄrdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvÄrdssjuksköterskor frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frÄgor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehÄllsanalys.
Nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin yrkesroll : erfarenheter efter sex mÄnader
Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var kÀnslor i början, kÀnslor nu, kunskap i början och kunskap nu.
En vÀg till livslÄng kunskap: en studie om sjÀlvstÀndigt
arbete med arbetsböcker inom fordonsprogrammets Àmne
fordonsteknik
Vid utbildning inom karaktÀrsÀmnen anvÀnds bland annat en metod dÀr eleverna löser uppgifter sjÀlvstÀndigt eller i grupp. För att lösa uppgifterna anvÀnder eleverna olika sorters kÀllor som ibland krÀver reflektion över svaren och ibland inte. Detta fick mig att undra vilken typ av lÀrande som sker vid sjÀlvstÀndigt arbete i arbetsböcker inom Àmnet fordonsteknik. Inför studien ville jag veta om studiemetoden stöddes av styrdokumenten och om det fanns andra liknande metoder. Jag ville ocksÄ lÀsa om olika forskares och författares syn pÄ bedömning och hur de beskriver begrepp som inlÀrning och förstÄelse.
"Jag vet inte vad jag har lÀrt mig..": En kvalitativ studie om gymnasieelevers lÀrandeupplevelser i en konstnÀrlig skapande process
Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete fÄ en förstÄelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lÀrande i en konstnÀrlig, skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes pÄ dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten dÀr jag under min verksamhetsförlagda utbildning lÀt eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen anvÀndes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lÀrande dÄ de arbetar i en individuell, konstnÀrlig skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmÄgor med sin kropp, dock Àr det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..
Eleven, artefakten och kunskapen : KunskapsförhÄllandet mellan mÀnniska och digital artefakt i ett sociokulturellt perspektiv
MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.
VÀrdet av kompetensutveckling : En utvÀrderande studie av en utbildning pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum.
Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.
Samband mellan stress och fysisk aktivitet : - kunskap för sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete
SamhÀllet förÀndras i en allt snabbare takt och med det ökar ocksÄ stressen bland individer och dÀrmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd kan mÄnga livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sÀgs vara stressreducerande och ha goda effekter pÄ stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar Äterspeglas i resultatet som i sin tur Àr indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet pÄverkar stress i ett dos-responsförhÄllande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter pÄ fysisk aktivitetsnivÄ.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer: en litteraturstudie
Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.
FörskollÀrarnas uppfattning om den pedagogiska miljöns betydelse för barnens lÀrande
Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.
En studie av anvÀndarbeteendet pÄ lektion.se ? hur lÀrare delar kunskap genom lektion.se
Detta examensarbete handlar om hur lÀrare delar kunskap via lektion.se. Lektion.se Àr en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av lektionsidéer, diskutera intressanta frÄgor och ge tips och rÄd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar pÄ hur lÀrarna definierar och anvÀnder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbÀttringar som kan göras för att upprÀtthÄlla och i bÀsta fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lÀrare i stockholmsregionen och genomfört en enkÀt pÄ lektion.se. Jag har Àven gjort en observation av anvÀndarbeteendet pÄ forumet och lektionsdatabasen. LÀrarna i studien definierar sajten pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilka funktioner de anvÀnder.
Familjens uppfattningar kring sitt barns fetma - en litteraturstudie
Bakgrund: Barnfetma Àr den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer Àr de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras dÄ detta ger ett bÀttre resultat. En förstÄelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.
LÀrare, kollegor och dyslexi : en attitydundersökning om lÀrares attityder till kollegor som har dyslexi
Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Ăven erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.
Om tolkning av tysta utfÀstelser
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Tematisk undervisning om skog och natur i svenska som andrasprÄk : definitioner och förslag pÄ praktisk tillÀmpning
Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..
Bristande följsamhet och förebyggande ÄtgÀrder i samband med lÀkemedelsbehandling.
Brister i följsamheten gentemot ordinerad lÀkemedelsanvÀndning medför stora kostnader för samhÀllet samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanstÀlla orsaker till och ÄtgÀrder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förvÀntningar och egna erfarenheter om sjukdom och lÀkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap lÄg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssÀtt (samsyn) dÀr delaktighet och medbestÀmmande frÄn patientens sida gavs central roll, ansÄgs vara nödvÀndigt för positivt följsamhetsresultat..