Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptäckten av bedrägeri eller inte. Det har det senaste åren förekommit flera debatter som diskuterat denna fråga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmälningsplikten identifierats, där en för nära relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förväntas ha den kunskap som behövs för att upptäcka bedrägeri? Detta är en del av de problemformuleringar som präglat arbetet och lett till utformningen av vår forskningsfråga som är hur revisorn ser på sin roll i upptäckten av bedrägeri? Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för denna fråga, och hur revisorn hanterar situationer där anmälningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ metod inriktat på det hermeneutiska synsättet. Vi har använt oss av en induktiv undersökningsansats och vår datainsamlingsmetod består av intervjuer.I vårt teoretiska avsnitt har vi tagit upp ämnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmälningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptäckten av bedrägerier, förväntningsgapet och skadeståndsskyldighet och ansvar.Utifrån intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingå inom ramen för revisorns arbete och det förväntningsgap som uppstår till följd av detta.Vi gjorde en analys på vårt resultat och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt där vi diskuterat likheter och olikheter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgångspunkterna är ifrån utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse....

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera.

Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling?Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rättsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-målet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestånd för att gottgöra enskilda för den svenska statens kränkningar av Europakonventionens rättigheter. Den skadeståndsrättsliga utveckling som skett i praxis vad det gäller det offentligas ansvar för brott mot mänskliga rättigheter har sin grund i kravet på effektiva nationella rättsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadeståndsrättslig normkälla i svensk rätt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadeståndsrättsliga frågor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse av att leva med person med Parkinsons sjukdom. Parkinson sjukdom är en av många andra kroniska sjukdomar. När en familje medlem får en kronisk sjukdom, blir hela familjen påverkad. Parkinson sjukdom har stora variationer i omvårdnadsdiagnos och prognos för närstående och hela familjen. Vi har valt fjorton artiklar som motsvarar syftet och som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Med hjälp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslärare har jag försökt ge en bild av yrkeslärarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktärsämnet. Hur de går till väga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslärarna själva får ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare än rektorer och skolledning..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ?nya samhället? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen.