The present essay concerns the Levinasian understanding of responsibility in relation to the two spheres that Levinas introduces in his second major work Otherwise than Being or Beyond Essence, namely the Saying and the Said. The essay investigates some of the different meanings that the concept responsibility takes on in regard to these two spheres, and thus also in regard to the separation between the ethical and the political that is apparent in the book. Is it possible to find a politically uttered responsibility in Levinas Otherwise than Being or Beyond Essence?The essay wants to emphasize the continuous transition between the ethical or the Saying and the political or the Said, and vice versa, with the purpose of showing how the two spheres may be conceived simultaneously. By posing the relationship between the two as a reciprocal rather than a oppositional one, the essay aims to suggest that an understanding of responsibility at once must be ethical and political.

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Uppsatsen syftar till att fastställa vilket ansvar medlaren har med utgångspunkt i vad som är fackmässig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rättsläget. Analysen ska ge svar på följande frågeställningar. 1. Vilka krav på fackmässighet kan ställas på en medlare?2. Vart går gränsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare måste handla?3. När har parterna i medlingsprocessen framgång med att göra rättsliga anspråk gällande mot medlaren?Medlare tillhör den rättsliga kategorin uppdragstagare och rådgivare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser.

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Syftet med denna studie är att undersöka några gymnasieelevers tankar och erfarenheter kring möjligheten att koncentrera sig i sin lärmiljö. Forskningsfrågorna är: 1) Vad lyfter eleverna fram i sina texter som de anser påverkar deras förmåga att koncentrera sig i lärmiljön? 2) Hur anser eleverna att det de tar upp påverkar deras förmåga att koncentrera sig i lärmiljön? 3) Hur uppfattar eleverna sin lärmiljö och sina förutsättningar för att kunna koncentrera sig i denna lärmiljö? 4)Vilka kunskaper och förutsättningar för koncentration kan man av elevernas utsagor se att de har för att kunna ta ansvar för utformandet av sin lärmiljö? Studien antar ett interaktionistiskt elevperspektiv där utgångspunkten är att belysa elevers egna erfarenheter och reflektioner kring koncentration i skolan. Val av undersökningsmetod har därför fallit på elevtexter som sedan analyserats cirkulärt på en kvalitativ, förståelseinriktad grund. De elever som ingår i studien går alla i klass 1 vid det estetiska programmet i gymnasieskolan.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi.Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården..

Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste barnsjukdomarna som påverkar det endokrina- och metaboliska systemet. I dagsläget beräknas 497 100 barn i världen ha sjukdomen. När ett barn diagnostiseras får föräldrarna ett stort ansvar då sjukdomen kan vara livshotande om inte behandlingen sköts på rätt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn diagnostiseras med diabetes mellitus typ 1. En transitionsteori användes för att strukturera föräldrars upplevelser i tre faser.

I Skolverkets författningssamling för ämnet Företagsekonomi står bland annat att syfte och mål med kursen är att stimulera intresset för entreprenörskap, utveckla förmågan att ta initiativ och ansvar samt att leda och samarbeta. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågor som gör att de kan möta de krav ett snabbt föränderligt arbetsliv fordrar. I kursplanen för ämnet framgår det emellertid inte tydligt hur eleverna ska förvärva dessa färdigheter. I detta examensarbete har jag via en enkätundersökning baserad på teorier om entreprenörskap, jämfört elevers upplevelser från nämnda kurs med kursen Ung Företagsamhet. Dessa två kurser överensstämmer innehållsmässigt i stor utsträckning.