Studien har sin utgångspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; människor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte är därför att undersöka hur medvetna människor ser på frågan om personligt ansvar vad gäller globala problem? Studien är gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, är deltagare på kursen Hållbar utveckling. Metoden är intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Bakgrund: Sår och såromläggning ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Det tycks som att det i praktiken emellertid är undersköterskor som sköter merparten av såromläggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns många olika sorters sår och såromläggningar, vissa mer komplicerade än andra och ibland kan det anses lämpligt att överlåta uppgiften till annan profession. Syfte: Undersöka relationen ansvar ? delegering i samband med såromläggning utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades på en avdelning i södra Sverige.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det.För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar:1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor?2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor?3.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna.

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

En organisationsförändring som blir allt vanligare i takt med att hierarkierna i organisationerna blir mer horisontella är delegering av ansvar. Forskning har visat att effektiv delegering av ansvar kan gagna både organisationen och den enskilda individen. För att detta ska kunna uppnås är det emellertid viktigt att hänsyn tas till medarbetarnas subjektiva tolkningar och värderingar av förändringen och dess olika aspekter. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag att undersöka medarbetarnas perspektiv hos en organisation som hade valt att införa delegering av ansvarsområden i sin verksamhet. De frågeställningar som ingick var: I vilken grad är införandet, val av uppgifter, genomförandet och fortlöpande hantering av delegeringen effektivt? Hur har upplevelsen av arbetstillfredsställelse påverkats av förändringen? Hur har upplevelsen av organisationsengagemang påverkats av förändringen? Finns det faktorer rörande införandet, valet av uppgifter samt genomförandet och hanteringen av delegeringen som kan ha en negativ inverkan på effektiviteten? En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare i 5 butiker.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.