I dagens samhÀlle pressas mÀnniskor mÄnga gÄnger att utföra mer Àn vad de kÀnner att de klarar av, detta skapar stress. NÀr mÀnniskan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen lÄngvarig kan mÀnniskan uppleva psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vÄrd och omsorg Àr bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohÀlsa pÄ grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av mÄnga lagar i sin yrkesutövning.

Detta Àr en litteraturstudie baserad pÄ 25 vetenskapliga artiklar. Arbetet med patientsÀkerhet Àr stÀndigt pÄgÄende. Antalet vÄrdskador fortsÀtter dock att vara högt. Mycket fokus pÄ arbetet att fÄ ner antalet vÄrdskador i Sverige har legat pÄ rutiner, rapporteringssystem, arbetsmiljö och ÄtgÀrder frÄn ledningshÄll. Syftet med studien Àr att genom en litteraturöversikt beskriva förutsÀttningarna för sjuksköterskor att bedriva ett patientsÀkert arbete.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Syfte. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide anvÀndes vid datainsamling dÀr Ätta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade pÄ AF i tvÄ olika regioner i Sverige.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r. Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter. Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein (254,75 cm) och placebo (254,75 cm).

AbstraktJag har tittat pÄ hur arbetsbelastningen ser ut idag ombord pÄ svenska tankfartyg. Arbetet har belyst instÀllningen till och respondenternas upplevda kÀnslor vid tiden för vettinginspektionen, men ocksÄ vad det skulle kunna leda till. Under praktiktiden genomfördes personliga intervjuer samt intervjuer via mejl, och har Àven anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Utredningen har visat att respondenternas goda instÀllning till vettinginspektioner, mest oro före vettinginspektionen, förberedelserna vÀl genomförda, hur inspektörens agerande pÄverkar besÀttningen. Samt resultatet av utredningen har Àven visat att det existerar en viss övertid runt en vettinginspektion..

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

VÄrt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor pÄ arbetet för kvinnor och mÀn vid ett teknikkonsultföretag med 739 anstÀllda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor pÄ arbetet mellan kvinnor och mÀn (Harris, Gilbreath & Sunday, 2002; Ma-rongiu & Ekehammar, 1999; Wicks & Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrÄn fyra prediktorer: arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkÀt till samtliga anstÀllda (N=418). GruppjÀmförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utstrÀckning Àn mÀn.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrÄn lagar regler och förhÄllningssÀtt, samt att Àven ge en bild av vad de sjÀlva anser Àr viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet Àr baserat pÄ 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes Àven jÀmförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler Àr eftertraktad men inte sÄ mycket satsad pÄ.

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt fÄ reda pÄ hur nÄgra lÀrare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet Àr lÀrares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har nÄgra lÀrares syn pÄ sin arbetssituation jÀmförts med intentionerna i lÀrarnas fackliga avtal. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehÄller arbetet forskning och erfarenheter som rör lÀrares arbetssituation.

Denna uppsats belyser byggnadsnÀmndens agerande i ett municipalsamhÀlle genom en analys av protokoll frÄn byggnadsnÀmnden. Uppsatsen hanterar Àven frÄgan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering pÄverkade byggnadsnÀmndens agerande. Det municipalsamhÀlle som ligger i fokus för denna uppsats Àr Nyfors som vÀxte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien Àr att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som Àr intressant med studien Àr att se hur en modern stadsdel vÀxer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering.

Denna uppsats Àr en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i LuleÄ Kommun. Bakgrunden till denna studie Àr medias uppmÀrksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns dÀrmed en förförstÄelse för den rÄdande arbetssituationen, dÀr arbetsbelastning, besparingar och stress Àr frÄgor som tas upp i studien. Trots att det redan Àr uppmÀrksammat att arbetsbelastning finns i förskolan Àr studiens syfte Àr att fÄ en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera bÄde psykiska och sociala faktorer som kan ha pÄverkan pÄ hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgÄr ifrÄn kvalitativ metod.

Under de senaste Ären har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mÀngd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptÀcka förare som Àr distraherade. MÄlet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka mÀnniskors förmÄga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. DÄ det saknas tidigare forskning Àr upplÀgget en explorativ förstudie bestÄende av tvÄ delar. Under den första delen samlades material in pÄ distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.