Rapportens huvudsyfte var att försöka fÄ en större kunskap om de sekretessbestÀmmelser som finns mellan socialtjÀnsten samt polismyndigheten och det omvÀnda. Vi har Àven belyst de problem som finns i Àmnet, samt hur samverkan mellan myndigheterna fungerar just nÀr det gÀller sekretess. Slutligen har vi föreslagit vissa ÄtgÀrder för att frÀmja ett bÀttre samarbete mellan myndigheterna nÀr det handlar om sekretessen myndigheterna emellan, baserat pÄ den empiriska undersökning som gjorts i denna rapport..

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i mÄnga lÀnder och Äsikterna Àr mÄnga. Att agera etiskt och moraliskt utifrÄn lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vÄrdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rÀtt till autonomi och sjÀlvbestÀmmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors instÀllning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i lÀnder dÀr eutanasi Àr tillÄtet enligt lag stÀllde sig positiva till eutanasi.

Syftet med denna rapport Àr att belysa minskningen av antalet genomförda obduktioner frÄn mitten av 70- talet och framÄt till dags dato. En viktig aspekt i detta Àr att vidare belysa hur denna minskning pÄverkar rÀttssÀkerheten i Sverige nÀr det gÀller dödsfall. Rapporten stÀller upp en rad hypoteser om varför antalet genomförda obduktioner minskat och provar det. Under bakgrund ÄskÄdliggörs vad en obduktion Àr och vad den har för funktion. DÀr beskrivs ingÄende de olika formerna av undersökningar som företas efter ett dödsfall.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberÀttelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gÄtt i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nÀra kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsÀttas för vid en oren revisionsberÀttelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser frÄn demografiska faktorer, som ocksÄ kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband Àr. Vi utförde studien kvantitativt utifrÄn material frÄn ett forskningsprojekt i företagsekonomi pÄ Mittuniversitetet i Sundsvall.

Vi lever i en dynamisk vÀrld med snabba förÀndringar och ett tydligt exempel Àr fordonsindustrin som stÀndigt strÀvar efter ökad fordonssÀkerhet. Av den orsaken att vi som förare förlitar oss allt mer pÄ den uttalade fordons­sÀkerheten fÀrdas vi per automatik allt snabbare och tar större risker.Hög hastighet i kombination med tyngre fordon, avancerade ramkonstruktioner samt anvÀndning av högteknologiska material leder till allvarliga trafikolyckor med komplicerade och tekniskt svÄra rÀddningsinsatser som följd.Koncist stÀrker dagens fordonsutveckling behovet av allt starkare och kraft-fullare rÀddningsverktyg. Vilket i sin tur innebÀr en större arbetsbelastning pÄ rÀddningspersonal i form av större och tyngre verktyg.Med ovanstÄende faktorer i Ätanke behandlar följande arbete vidareutvecklingen av ett hydrauliskt rÀddningsverktyg, med anvÀndare och olycksoffer i fokus, för företaget NIKE Hydraulics AB i Eskilstuna..

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förÀndrats under dennes yrkesverksamma Är. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ veta hur pedagogen ser pÄ sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fÄtal enkla och tydliga frÄgor. PÄ sÄ vis fick vi personliga och utförliga svar frÄn vÄra informanter. VÄr teoretiska grund baseras pÄ forskning inom stress och samhÀllsförÀndring.Resultatet av vÄr studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation.

Sjuksköterskan Àr dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvÄrdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvÄrdnadsdokumentationen utifrÄn VIPS-modellen och ICF som tillÀmpbar inom omvÄrdnadsdomÀnen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades.

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstÄnd utgör en betydande del av besökarna pÄ en akutmottagning och det Àr av vikt att deras omvÄrdnad innehÄller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar pÄ symtomen och mÀnniskan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstÄnd upplever omvÄrdnaden pÄ en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: InnehÄllsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvÄrdnaden som pÄverkade vÄrdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vÄrdsökande personerna.

Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.

Begreppet intern kontroll har fÄtt allt större fokus under de senaste Ären, inte bara inom den privata sektorn utan Àven inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler sÄsom exempel EnronaffÀren i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll vÀxt. I samband med detta har regler och lagar trÀtt i kraft för att skÀrpa den interna kontrollen. Dessa lagar har Àven fÄtt stor pÄverkan pÄ flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om begreppet intern kontroll, frÀmst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det anvÀnds inom universitetets vÀrld.

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi vÀxte fram för att motverka fascismen som rÄdde ilandet efter andra vÀrldskriget. Sveriges barnomsorg fick Àven fart underandra vÀrldskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde nÄgonstans att förvara barnen. FrÄn början sÄgverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flÀtas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsÀtt. Den Svenska lÀroplanenför förskolan bygger pÄ tankar frÄn reggioSYFTE: Vad hÀnder med Reggio Emilias filosofi nÀr den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehÄller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.