Att vara egenföretagare Àr en anstÀllningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förstÄelse för varför denna anstÀllningsform vÀxer ökar Àven kunskapen om egenföretagarnas drivkraft och trivsel. Motivation har en nÀra koppling till arbetstillfredsstÀllelse och Àr en viktig del i egenföretagarnas vardag.  Studiens syfte var att skapa en förstÄelse om vad som pÄverkar egenföretagarnas arbetstillfredsstÀllelse och Àven att ta reda pÄ betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, utmaningar och sjÀlvstÀndighet har en positiv pÄverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelsen medan en hög arbetsbelastning pÄverkade arbetstillfredsstÀllelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkÀnnande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsÀtta driva sitt företag..

Det framkommer i tidigare forskning att en tredjedel av alla arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige inom vÄrdsektorn under Äret 2004 hade att göra med organisatoriska eller sociala faktorer sÄsom arbetsbelastning. Statistiken toppades av sjuksköterskor som kÀnde av diffusa arbetskrav men som ocksÄ drabbats av som traumatiska upplevelser som inbegriper hot och som skapade rÀdsla. Miljön för sjuksköterskor kan vara stressig och moraliskt pÄfrestande och kan leda till utmattningssyndrom sÄvÀl som sjukskrivning. OmvÄrdnadshandledning Àr ett forum till för omvÄrdnadspersonal, dÀribland sjuksköterskor inom vÄrd av Àldre, och dess syfte Àr avhjÀlpa effekterna av stress. Oavsett inriktning i yrkeslivet som sjuksköterska kan omvÄrdnadshandledning vara ett verktyg för stresshantering med vinster för patienten sÄvÀl som arbetsmiljön men ocksÄ sjuksköterskan sjÀlv..

Bakgrund: Allt fler svÄrt sjuka patienter fÄr vÄrd i hemmet. OmrÄdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvÄrd ansvarar ensam för bÄde omvÄrdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel nÀr distriktssköterskan har ansvar för mÄnga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvÄrd med omvÄrdnadsansvar för patienter i ordinÀrt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats anvÀndes i studien.

Stockholm har en lÄng tradition av boende pÄ vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pÄlverk ute i vattnet. Genom Ären har stadens invÄnare ofta tagit sin tillflykt till bÄtar, prÄmar och halvsjunkna gamla vrak nÀr bostadsbristen varit svÄr. De flytande samhÀllena ute pÄ redden vid Ryssviken Àr det idag fÄ som kÀnner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent pÄ bÄt i Stockholm. BÄtboende blev en grÄzon dÀrför att grÀnsdragningen mellan vistelse och boende pÄ bÄt blev för svÄr.

Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av hÀststall. Det grundar sig pÄ ett specifikt fall, och en allmÀn redogörelse för vad som gÀller framgÄr i litteraturstudien. HÀstnÀringen i Sverige vÀxer varje Är och allt fler vill arbeta med sitt intresse. NÀr det ska byggas ett nytt stall och ridhus Àr det svÄrt att veta vilka lagar och regler som gÀller, och hur det ska finansieras. Miljökrav frÀmst gÀllande gödselhantering mÄste uppfyllas. Kraven beror pÄ antal djurenheter och vilket geografiskt omrÄde företaget befinner sig i. BestÀmmelser kring djurskydd varierar ocksÄ med antalet hÀstar som vistas pÄ gÄrden.

En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som pÄverkar socialarbetares förhÄllningssÀtt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i mÀnniskors liv och bestÀmma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna sjÀlva vill det eller inte. UtifrÄn denna komplexa relation har studiens syfte vÀxt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhÄllningssÀtt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har anvÀnds för att uppfylla studiens syfte.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. DÄ det tidigare riksidrottsgymnasiet inte lÀngre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa pÄ NIU, nationellt godkÀnda utbildningar. UtbildningsmÄlet Àr att ryttarna ska kunna befinna sig pÄ nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkÀnda utbildningar ser pÄ begreppet talang, samt vilken roll hÀstmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och Äsikter presenteras kring NIU:s upplÀgg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krÀvs för att bli elitryttare.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats. ?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval? ?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper? Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.

Vi har haft för avsikt att, med hjÀlp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrÄn verksamhetschefens, handledares och assistenter berÀttelser om arbetet i ett socialt företag. GÄr det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istÀllet för att med lagar och tvÄng, med hjÀlp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjÀlp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur mÀnniskor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förÀndras under utveckling och förÀndring av samhÀllet och den liberala demokratin.

Syftet med fördjupningsarbetet Àr att försöka klargöra lagstiftningen kring förverkande av alkohol i polisiÀra vardagssituationer. Vi vill ocksÄ peka pÄ nÄgra oklarheter som rÄder inom detta omrÄde, för att pÄ sÄ sÀtt visa pÄ dess komplexitet. I rapporten behandlas inledningsvis den lagstiftning som Àr relevant för omrÄdet. UtifrÄn gÀllande lagstiftning studeras sedan fyra olika lathundar polismyndigheterna givit ut för att underlÀtta för den enskilde polismannen. Denna studie görs utifrÄn tvÄ olika scenarion dÀr ett antal lösningsförslag presenteras och resoneras kring..

Bakgrund: HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de och den Ă€r frivillig för företagen att upprĂ€tta. Den regleras inte av nĂ„gra lagar och har heller inte krav pĂ„ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. TrovĂ€rdigheten i detta sammanhang Ă€r ifrĂ„gasatt och det finns oklarheter kring vad den innebĂ€r, vilket gör det till ett intressant Ă€mne att titta nĂ€rmare pĂ„.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka egenskaper som kĂ€nnetecknar trovĂ€rdighet i en hĂ„llbarhetsredovisning och dĂ€rmed bidra med kunskap som kan hjĂ€lpa till att öka trovĂ€rdigheten i företags hĂ„llbarhetsredovisningar.AvgrĂ€nsningar: Undersökningen begrĂ€nsas till att utreda trovĂ€rdigheten kring den hĂ„llbarhetsredovisning som upprĂ€ttas frivilligt av företagen, inte den som Ă€r obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta pĂ„ grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod dĂ€r Ă„tta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att fĂ„ olika perspektiv pĂ„ trovĂ€rdigheten i hĂ„llbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovĂ€rdighet Ă€r öppenhet och Ă€rlighet, vilket innebĂ€r att ge ut rĂ€tt mĂ€ngd information samt redovisa bĂ„de positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

I takt med att utvecklingen i fordon gÄr framÄt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i anvÀndbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga mÄlet. Detta kan bli ett problem nÀr man ska utveckla ett grafisktanvÀndargrÀnssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka mÀnniskors kognitivaförmÄga för nya system.Genom att göra anvÀndartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt fÄ veta om man hartagit fram rÀtt produkt för mÄlen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium Àr att mycket kapital mÄste sÀttas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillrÀckligt trovÀrdiga tester förtestpersonerna. Det Àr alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den fÀrdiga produkten sÄ nÀrasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket lÄga kostnader simulera avancerade, skrÀddarsydda, grafiskaanvÀndargrÀnssnitt. Dessa grÀnssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hÄrdvarasom spelar roll i den fÀrdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus pÄanvÀndbarhet dÀr man vid anvÀndning endast behöver lÀgga ner vÀldigt lite tid pÄ att förberedaverktyget.

ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövÀnliga investeringar - Kommunal- och privatÀgdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.NivÄ:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primÀra intressenter ochlegitimitet som har starkast pÄverkan för beslut angÄende energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska Àven klarlÀgga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende pÄ Àgarstruktur och omsÀttning.?UtgÄr energibesparande investeringar efter att uppnÄ lönsamhet eller legitimitet, pÄgrund av politiska pÄtryckningar eller pÄ grund av primÀra intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalÀgda och de privatÀgda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende pÄ hur storomsÀttning företagen har i de olika Àgarstrukturerna?Metod:Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och Àmnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande ÄtgÀrder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkÀter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen Àr att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgÄ frÄn fastighetsföretagens motiv och klarlÀggavilka energiinvesteringar som Àr mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarlÀggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.